Sudiecirkeln om Eltebos fastigheter med invånare

Till dig som bor i Eltebo!

En grupp i Byalaget har under flera år haft en studiecirkel. I den cirkeln har vi försökt ta reda på så mycket som möjligt om Eltebo och de människor som bott i byn under årens lopp.

Det vi kommit fram till om fastigheterna finns här på hemsidan. Det är bra om du kan skriva ut texten och fylla på sådant som du vet om din eller någon annans fastighet. Det är också bra om du stryker sådant som du vet är fel.

Maila sedan din version till Ewa Kohlström, e-mail: ewa@bildarna.se

Vi ska sedan göra en korrekt, välskriven och vacker version med bilder på hus - och eventuellt annat - som vi trycker upp och var och en kan köpa till subventionerat pris. Vi får EU-pengar för tryckningen.

Klicka här för att se utkast till Elteboboken

 Vårt manus om Fastigheterna ska ju bli en bok. Det är ganska dyrt att trycka
 en bok, särskilt om man ska ha 4-färgsbilder. Vi ska dessutom ha en väldigt
 liten upplaga, så då blir det ännu dyrare. Det är klart att det blir
 snyggare om man har större format på sidorna, tex A4. Men då blir det ännu
 dyrare. Vi måste diskutera hur mycket var och en är beredd att betala för
 ett ex av boken och hur många som vill köpa ett ex. Minsta upplaga över
 huvud taget som går att trycka, är 100 ex. I så fall blir priset någonstans
 kring 300-400 kronor per bok. Men sedan får vi 10000 kronor av EUpengar. Så
 bokpriset går då ner med 100 kronor per bok. Men trots allt kommer den att
 kosta minst 200 kronor per styck för oss.
 Gör vi ett större format, blir det dyrare, kanske en 50-lapp per bok.
 Vi borde dessutom passa på att ta bilder på alla hus innan sommaren är helt
 slut.
 Fundera på detta så försöker vi ha ett möte i vår studiecirkel rätt snart.
 Hälsningar
 Ewa

Ny version 2009-08-08

Eltebo från förr till nu

Eltebo är en av de många byarna i Torsåker. Sedan kommunsammanslagningarna på 1960-talet hör byn till Hofors kommun. Torsåker var tidigare en egen kommun.

Byn ligger ostnordost om de centrala delarna av Torsåker (Solberga, Särsta, Ovanåker) och väster om Eltebosjön.

Namnet Eltebo sägs komma från det ålderdomliga namnet ”elft” som betyder svan. Så Eltebosjön är därmed Svansjön och själva byn är Svanbyn. Huruvida detta är riktigt är det ingen som vet säkert, men det finns gott om svanar i trakten. Många sångsvanar mellanlandar i Torsåker och även Eltebo på sin flytt norrut på vårarna och söderut på höstarna. Det kan vara många hundra svanar på samma åker under några dagar i samband med förflyttningen.

Sjön har i långa tider använts för fiske, för vattenkraft, för transporter. Vid flera tillfällen har vattennivån i sjön reglerats. Man sänkte först sjön år ???? och höjde den sedan igen år ????. Därefter har den åter sänkts, den gången till sin nuvarande nivå. Det innebär att strandlinjen har flyttats under årens lopp.

Hur många meter har den höjts och sänkts och när??

År 2009 finns det 26 bofasta hushåll i byn. Antalet invånare är cirka 65. Därtill kommer ett antal sommarhushåll.

Historia

Hur länge byn Eltebo har funnits är det ingen som vet. Men fornfynd visar att platsen har varit befolkad mycket länge. Bland annat har två stenåldersyxor hittats, en utan hål och en med hål (den första troligen äldre). Den ena hittades av Håkan Ericson på en åker i närheten av Alviken. Den andra hittades av Per Sohlborg ungefär vid ladan vid åkern väster om Nordanrövägen. Ett spänne av brons har också hittats på Eltebo nr 7. En titt på Hofors kommuns karta över fornfynd visar en stor samling av sådana vid kanten av Eltebosjön, vid Sotaskär (fäbodarna), väster om Tjärnan, i skogen på väg mot och vid Dammsjön och på många platser däremellan. Detta tyder på befolkning sedan länge.

Att man hittat en runsten i Eltebo tyder också på att människor bott här länge.

Norr om Eltebovägen ovanför Kyrkfallsbacken finns gamla gravrösen i skogen. Troligen är dessa bronsåldersgravar. De är i så fall från tiden 1000-500 f.Kr.  Möjligen är de yngre, i så fall från järnåldern, kring år 0.

Eltebo omtalas första gången år 1480. Det året ingår Lars i Ältebo (även stavat Ellteboo) i en synenämnd rörande en vägled i Gavleån. 

Även 1541 nämns Eltebo i protokoll. Dåvarande stavningen är på ett ställe Alttebo, på ett annat ställe stavas det i stället Älttebodha. På den tiden fanns inga stavningsregler. I stället stavade man så som man tyckte att det lät, eller möjligen som det skulle ha låtit om man hade talat fint.

År 1556 redovisas järnskatt från byn.

På 1540-talet fanns tre gårdar i Eltebo. De låg samtliga i anslutning till sjön och norr om bäcken mellan Tjärnan och Eltebosjön.

År 1576 fanns i byn en nämndeman vid namn Per Börson.

År 1765 fanns det sex hemman i byn, Eltebo 1 till och med 6. Dessutom fanns 2 soldattorp och 4 utanvids. Skogen hade en areal av 19.414.646 kvadratalnar. Den delades upp mellan bygrannarna år 1735-1737 av Per Bestingk.

Det laga skiftet ägde i Eltebo huvudsakligen rum mellan 1829 och 1831, men var inte färdigt förrän kring 1850. Före detta låg byn i huvudsak nere vid sjön. Strax norr om bondgårdarna, även detta vid sjön, bodde utanvässarna, det vill säga de som inte ägde någon jord.

Sedan gammalt har byn haft starkt samröre med Ovansjö och Årsunda. Många av de som flyttat in i byn kommer från dessa kommuner. Det gick också en gammal forväg, ”Vintervägen” från Torsåker, via Eltebo och vidare bort mot Gävle. Den vägen var huvudsakligen farbar med släde under vintern. Den gick från Rönningen över nuvarande Hallarsbäcksvägen, över Tjärnans is och bort mot Eltebosjön där den också gick över isen och vidare till Hammarby. Vägen nyttjades både av Elteboborna och andra. Bland annat var det en väg för handelsresande, vilket bland annat framgår av berättelsen om Burkatt. Denne var en handelsresande som kom från Rönningshållet och åkte mot Tjärnan. Strax söder om Hallarsbäck slutade hans färd. Där hittades han senare död bakom en sten. Han hade troligen blivit rånmördad. Handelsresande på den tiden hade ju lagret med sig och det kunde vara värt betydande belopp. Så de utgjorde måltavla för allehanda laglösa människor.

Även i senare tider har byn haft samröre med både Ovansjö och Årsunda. När det gäller samröret med Årsunda är det oftast frågor som avser fiske i Ottnaren. När pappersbruket och senare kartongfabriken fanns kvar i Hammarby (på östra sidan Eltebosjön, tidigare Ovansjö kommun, numera Sandviken) var det många som från byn som arbetade där. Numera är Almab i Storvik arbetsplats för flera Eltebobor.

Människorna i Eltebo

Byn har från början varit jordbruksbygd och är det fortfarande. Men det är många som under årens lopp haft andra sysslor också. En del var från början utanvässare, dvs utan mark. De kunde vara smeder, sadelmakare eller andra hantverkare. Dessutom fanns soldater bosatta i byn. Många av dem som inte ägde mark, var anställda i jordbruken i byn. Det står ofta i gamla böcker att män som bodde i Eltebo var dagakarlar.

Dessutom fanns bergshantering i byn. Några måste ha arbetat med gruvhantering och järnframställning. När järnvägen kom fanns en banvaktare och möjligen även andra järnvägare i byn.

Under ett halvt sekel fanns åtminstone en lärare i byn. Dessutom fanns bodbiträden i handelsboden.

Spår av näringsliv 

På många platser i byn finns spår efter gamla tiders arbete. Där finns förstås lämningar av bondgårdar och lador, boningshus och brunnar som fanns i anslutning till att någon har bott där. Men det finns också andra lämningar. Det finns slaggvarpar efter järnhantering. Det finns tjärdalar, där man har bränt tjära. Det finns rester efter skvaltkvarnar. Det finns gruvhål. Det har också funnits en kalkugn. Troligen har det också funnits ett tegelbruk.

Flera lador finns fortfarande kvar på åkrarna. Ännu fler har försvunnit. I Kyrkfallet fanns en lada som numera finns på Gammelgården (Torsåkers Hembygdsgård) där den kallas för Ängsladan. En lada står fortfarande kvar vid Lillkolan. En lada finns på östra sidan av Tjärnan i anslutning till ”Odlingen”. Det fanns också tidigare lador nordost om den vid Lillkolan men på östra sidan järnvägen, väster om Östbloms mot järnvägen, ytterligare en strax norr om föregående,  samt en lada väster om järnvägen i höjd med en stuga som ligger alldeles vid vattnet i norra änden av Toretorpsvägen. Det som kallas ”Emmas lada” är dock snarare en före detta ladugård, som ligger på Hallarsbäcksvägen söder om Ängsbo.

En kalkugn fanns i Kalkugnsbacken. Den låg på vänstra sidan av Eltebovägen strax före Hagavägen om man är på väg mot sjön.

En torkria har tidigare funnits vid Ribacken. Den var troligen gemensam för byn och låg på vänstra sidan av Eltebovägen, strax efter Hagavägen om man är på väg mot sjön.

En skvaltkvarn fanns i bäcken på allmänningen ungefär där kasen numera brukar vara. Åkern strax efter heter därför Kväråkern, dvs kvarnåkern.

Ytterligare en skvaltkvarn fanns i bäcken nedströms Erik Nils tvättstuga, strax nedanför Kvarnberget. Man nyttjade vattenkraften på så sätt att det strömmande vattnet drev kvarnstenarna.

Vattenkraften nyttjades också i en trösklada vid bäcken på höger sida av Storkolvägen. Tröskan drevs av ett vattenhjul.

Tvättstugor låg också i anslutning till bäckarna. Vid Erik Nils var tvättstugan kombinerad med en smedja. Den låg vid bäcken på väg mot Nordanrö. Erk Anders tvättstuga var också kombinerad med en smedja. Den låg strax norr om den nuvarande badplatsen. Tvättstugan till Nordanrö låg en bra bit från boningshuset i bäcken som rinner från Tjärnan.

En linbastu låg en bit norr om Erk Anders tvättstuga.

Kolbottnar finns minst sju stycken. Fem av dem låg mellan Sinderhögarna och Dammsjön samt lite längre norrut. En låg precis där vägen upp mot Östbloms stuga går upp från Eltebovägen. En sjunde kolbotten låg i skogen ungefär mitt emellan Björklunds hus och järnvägen.

En tjärdal fanns strax nordost om Fågelmossgruvorna i skogen bort mot Lillkolan. Den syns fortfarande även om rännan är ganska igenvuxen.

Gruvhål finns på flera ställen. De största är Fågelmossgruvorna där två gruvhål finns inhägnade. Dessutom finns ytterligare ett par mindre gruvhål öster om dessa. Längre upp i skogen från Fågelmossen räknat och mot Dammsjön finns ytterligare ett eller flera gruvhål.

En torvtäkt fanns där järnvägen går strax söder om Strands.

Ett dytag fanns på allmänningen vid Tjärnans nordvästra spets mellan Ängsbo och Nordanrö. Det sägs också att det fanns ett tegelbruk i byn och att det troligen låg någonstans söder om Götesbergsvägen. Denna placering är dock osäker och verkar lite krånglig med tanke på att leran hämtades från dytaget. Kanske var tegelbruket placerat närmare dytaget.

En vandringssten finns strax sydväst om Berglunds, längs vägen mot Nordanrö. Själva ladan har flyttats till Berglunds år 1927. 

Knektar och soldater 

Två knektar från Eltebo kom tillbaka till byn efter att ha varit ute i krig mot Ryssland år 1589. Vid hemkomsten blev de berättigade till hjälp för sin fattigdom och sitt armod. Detta framgår av Årliga Räntan år 1591.

På 1600-talet fanns vid Norrlands fotfolk, överste Åke Hanssons regemente Mickel Knutsson från Eltebo. Han mönstrade den 21 maj 1635 och dog året därpå.

År 1664 avreste soldater från Torsåker. Vart de skulle framgår inte, men de skänkte pengar till kyrkan, förmodligen för att blidka gudarna. Nils Larsson från Eltebo skänkte då 2 daler.

Elva år senare, år 1675 deltog Erick Hansson från Eltebo i kriget mot Danmark.

Att soldater inte enbart omkom i strid, framgår av berättelserna om Karl XII:s armé. I Alfta kompani deltog då Per Swensson Rolig och Erick Olsson Hoström från Eltebo. Båda dessa soldater dog på fjället, sannolikt på väg till Norge. Per Swensson Rolig dog den 28 december 1718. När Erick Olsson Hoström dog är okänt, men han dog av ”frost” på fjället.

1680-1690 startades det yngre indelningsverket. Det avvecklades inte förrän kring sekelskiftet 1900. Allmogen delades då in i rotar med två till fem gårdar i varje. Varje rote skulle svara för rekrytering, utrustning och underhåll av en knekt. Det innebar att knekten fick ett torp, vissa andra naturaförmåner och bidrag till kläder och annan utrustning.

Soldaterna fick efternamn, soldatnamn i stället för att de skulle ha kvar sina son-namn, vilket kunde leda till förväxlingar. Ofta hette flera soldater efter varandra likadant även om de inte var släkt. Till exempel hade Eltebo sex soldater som efter varandra hette Strand. En av dem bytte till och med efternamn från Blom till Strand i samband med att han rekryterades. Byns soldatnamn hörde till yrket och fick ärvas av nästa soldat som rekryterades. Även soldattorpet fick ärvas. Ofta ärvdes även den förre soldatens änka.

I Eltebo fanns tre rotar, vilket innebar att man skulle delta i försörjningen av tre soldater. En rote hörde enbart till Eltebo. En hörde till Eltebo i samverkan med Tjärnäs och den tredje till Eltebo i samverkan med Sibbersbo. Soldaterna tillhörde Ovansjö kompani som ingick i Hälsinge regemente.

Bland soldaterna från Eltebo kan nämnas följande:

Olof Persson Strand 1741-1817. Han deltog i fälttåg i Finland 1788-90. Död i Torsåker.

Per Olsson Strand 1781-1809. Deltog i fälttåg i Finland. Togs till fånga av ryssarna där den 16 januari 1809 och har därefter inte avhörts.

Hans Larsson Strand 1788-1850. Han blev korpral och deltog i fälttåg i Norge 1813-14. Död i Torsåker.

Anders Andersson Strand, född 1824. Var skarpskytt och fick avsked på grund av läkarintyg.

Erik Andersson Strand, född 1849, förbindelsesoldat 1877.

Johan Blom Strand, född 1861.

Anders Andersson Nöjd, 1757-1827. Deltog i fälttåget i Finland 1788-90. Dog i vattusot i Torsåker.

Olof Hansson Nöjd, 1787-1809. Dog troligen i fält i Finland den 8 januari 1809.

Anders Zakrisson Göthe, född 12/10 1788. Deltog i fälttåg till Norge 1813-14. Dog troligen år 1836. Kommer Götesberg från honom?? Det fanns ju ett soldattorp där!

Följande soldater försörjdes av Eltebo och Tjernes tillsammans:

Olof Ersson Skarp, 1757-1809. Deltog i fälttågen i Finland 1788-90. Död i antingen Järbo eller Torsåker i lungsot.

Olof Eriksson Skarp, född 1787. Kommenderad till Södertälje 1807.

Johan (Jöns) Ersson Skarp, född 1786. Deltog i sommarfälttåget 1809. Var med och byggde Göta Kanal 1812. Han var skrivkunnig, hade det antecknats i rullan.

Erik Snygg, 1796-1834. Jägare, drunknade i Torsåker.

Anders Olsson Snygg, 1815-1851. Dog i Torsåker.

Per Persson Strandell, 1830-1877. Utnämndes till korpral den 4 juli1863. Död i Torsåker.

Per Olof Sandin Sand, född i Valbo 1857. Fick avsked på grund av ryggradskrökning. (Bodde troligen i Eltebo. Sands hus brann ner ca 1890. Borde ha legat i närheten av Sohlborgs på Hallarsbäcksvägen. Var låg Sands hus?)

Bergshanteringen

I Eltebo finns två gamla slaggvarpar kvar. Dels är det Sinderhögarna (uttalas utan d som Sinnerhögarna i likhet med många ortsnamn i trakten, t ex Edsken, Trödje, Idkerberget m fl). Denna slaggvarp ligger uppe i skogen rakt norr om Fågelmossgruvorna. Dock har slaggvarpen inte något med dessa gruvor, i varje fall inte i modern tid, att göra. Slaggvarpen ligger i anslutning till en bäck, där någon form av järnhantering ägde rum. När järnhanteringen började respektive slutade finns inga noteringar om. Troligen var det inte frågan om någon regelrätt hytta, utan något slags föregångare till sådana. För när hyttorna fanns, skedde järnutvinningen i Wibyhyttan.

Längs vägen upp mot Sinderhögarna är marken röd, vilket tyder på att myrmalm finns där.Den andra slaggvarpen finns vid Eltebosjön, en bit norr om Erk Anders. 

Erk Anders är en bergsmansgård, vilket innebär att bergsmän har bott där. Varje bergsman hade sitt märke, som stämplades in i järntackorna. Järnmalmen som utvanns i gruvorna i byn, t ex Fågelmossgruvorna, bearbetades i hyttan i Wibyhyttan, som var gemensam för flera byar. Daniel Danielsson på Erk Anders var bergsman och sålde stångjärn genom firman Luth & Dahl i Gävle under åren 1835-1850. På den tiden fick man oftast inte betalt med pengar utan med varor. Så fick också Daniel. Han fick som betalning för sitt stångjärn salt, malt, linfrö, råg, korn, brännvin, sill och strömming framgår det av Luth & Dahls räkenskapsböcker.

Det berättas från Grassens (Fänrikas) att fänriks dräng plöjde för nära dikena, då husbonn frågade: Var ska vi nu ta Uppsalahö ifrån?Höet användes vid forkörning av järn till Uppsala.

Vilken fänrik det rör sig om är svårt att säga, liksom när detta var. Uppenbarligen såldes järn via Uppsala under en tid även om Daniel Danielsson under en period sålde via Gävle. 

Förste ägaren av Erik Nils var också bergsman och kom från Sund på andra sidan sjön. Att han ägnat sig åt någon bergshantering i Eltebo finns inte dokumenterat.

Skolväsendet

Enligt 1864 års skolplan skulle de 18 barnen i Eltebo nyttja skolan vid kyrkan i Torsåker. Troligen gjorde de också detta. Men det var lång väg att gå. I juli 1886 fick skolrådsledamöterna uppdrag av kyrkostämman att undersöka vad som borde göras för ”behörigt iordningsställande av småskolan i Eltebo jämte därvarande lärarinnas bostadsrum”.

Till hösten år 1886 startade Eltebo Skola i Rättargården. Dock fann skolrådet redan efter två år att barnantalet var för lågt, så skolan drogs in. Då fanns det bara fem eller sex barnen i byn och de fick då gå i den nyinrättade småskolan på Särsta gård. De promenerade dit och gick bland annat över Vielberget (även kallat Vitberget).

Inte förrän år 1909 inrättades en stadigvarande skola, i en före detta dagsverkargård som tidigare tillhört Hofors AB (Petre). Huset låg på den så kallade Höjden och benämns än i dag som Skolan. Den arbetade i skolform D, dvs en klass för alla barnen. Under åren 1946-1952 fanns två klasser i skolan. Byggnaden innehöll också en lärarinnebostad.

Barnantalet var så lågt i byn att det då och då diskuterades indragning av skolan. År 1952 fattades beslut om indragning av skolorna i Eltebo, Gammelstilla och Åsmundshyttan. Tidigare hade indragning av skolan inte gått att genomföra eftersom vägen vintertid inte var särskilt farbar till Eltebo. Men från och med 1953 skulle man kunna inrätta skolskjuts och då kunde skolan läggas ner. Skolbarnen fick bära in ved och vatten till lärarinnan. Anna Dahlkvist städade i skolan.

Lärarinnorna i skolan var:

Olga Johansson till 1917, Maria Eriksson 1917-1821, Henny Lundegran 1921-1936, Elsa Wirén 1936-1946, Svea Larsson och Märta Lundkvist 1946-1951, Jenny Söderlund och Elisabet Andersson 1951-1953 och Henny Lundegran åter sista terminen 1953.

Namn på åkrar, platser mm

Lisselrö Är det en åker?? Ligger vid den nordvästra delen av Alviken.

Ribacken där det stod en torkria. Den låg längs Eltebovägen efter Hagavägen i riktning mot sjön. I samband med att den revs 1967 hittades en runsten. Detta är en av de 15-20 runstenar som hittills hittats i Gästrikland.

Kalkugnsbacken där det fanns en kalkugn. Ligger längs Eltebovägen före Hagavägen i riktning mot sjön.

Hälga är en åker som ligger strax söder om gården Alviken.

Kväråkern är den åker som ligger på höger sida om Eltebovägen efter allmänningen där kasen brukar vara. I anslutning till den åkern låg tidigare en skvaltkvarn vid bäcken.

Sveden är en svedjeröjning bakom Daniels.

Humletäppan låg på nordöstra sidan av Tjärnan väster om Odlingen. Vad som odlades där framgår av namnet.

Odlingen åker öster om Tjärnan och sydsydväst om Berglunds i höjd med Alviken.

Sursuggan låg öster om Toretorpsvägen strax norr om Egons i närheten av den plats där utanvässarna bodde.

Klangs vreten ligger öster om Hallarsbäcksvägen lite söder om Emmas. Dagakarlen Klang hade en vret där i slutet av 1800-talet.

Hallgrens vreten är den sydligaste åkern öster Hallarsbäcksvägen.

Burkatt ligger nordost om Hallgrens vreten. Det var där handelsresanden Burkatt blev rånmördad och hittad bakom en sten.

Nymyran var ett samlingsnamn på Myrgubbens åkrar.

Sunnanäng Vad är det? Nämns i samband med Larses gata och är inritat som Berglunds gård.

Bergmans vreten låg öster om Tjärnan mitt emot Hallarsbäck.

Strömbergs mossen låg öster om Bergmans vreten.

Vimyrkärret låg långt ut i skogen öster om rakan på Hallarsbäcksvägen.

Vielberget, även Vitberget, ligger längs järnvägen halvvägs till Rönningen. Skolbarn från Eltebo gick över Vielberget när de skulle gå till skolan i Särsta.

Flickmöte är en plats på västra stranden av Eltebosjön norr om Sotaskär innan sjön blir bredare.

Annat från historien

Vintervägen var en forväg, den enda farbara vägen från Torsåker och bort mot Eltebosjön/Ottnaren. Vägen kallades också för Brännvinsvägen. Den gick från Särstasjön över Burkatt (området döpt efter en handelsresande vid namn Burkatt som blev ihjälslagen där, troligen rånmördad) vidare över Tjärnan och över Odlingen bort till Eltebosjön. Vissa delar – mellan Hallarsbäcksvägen och halvvägs till Tjärnan – syns vägen fortfarande i form av en skogsväg. Mellan Rönningen och Hallarsbäcksvägen kunde man se vägen tidigare, men inte efter senaste avverkningen, då vägen helt försvann. Andra delar finns inte kvar, eller har inte funnits. Stora delar av vägen gick ju över isarna på sjöarna.

Vid flera tillfällen har planer funnits på att bygga en bro över Eltebosjön. Dock har pengarna inte räckt till mer än att starta bygget. Tanken var att bron skulle byggas på smalaste delen av norra sjön, mellan Eltebo och Sund. Senaste gången man hade dessa planer var strax före andra världskriget. Då påbörjade man ett bygge, genom att börja tippa fyllning i sjön på Hammarbysidan. Man kan fortfarande se att en liten ”pir” går ut där. Men sedan avbröts byggandet på grund av penningbrist. Troligen har brobygget planerats genom att Ovansjö kommun skaffade mark till brofästena. Marken på Eltebosidan just runt det tilltänkta brofästet hör numera till Sandvikens kommun, medan omgivande mark hör till Hofors kommun. 

Militärvägen finns fortfarande kvar, men har blivit i mycket dåligt skick. Den byggdes av ingenjörtrupper i samband med en stor manöver 1937. Den går från Alviken och ner mot Sotaskär.

Bondasgrinden, där Lassasbonden A-G Pettersson (nya huset på Erik Mårs) hade en grind, ligger vid början av militärvägen. Kanske markerade denna grind gränsen för hans ägor.

Träd kan bli gamla. För det mesta rör det sig om ekar som kan uppnå betydande ålder. Men även tallar kan bli mycket gamla. På en kulle vid Eltebosjön mellan gården Alviken och själva viken med samma namn, står två jättetallar som är cirka 350 år gamla.

På den tiden man använde isskåp i stället för kylskåp med kompressorer behövdes is under sommarmånaderna. Sådan sågades upp på sjön under vintern och lades i en isstack som täcktes med sågspån. En sådan isstack fanns tidigare på Erik Mårs.

Rotfrukter förvarades förr i stukor. En så kallad rovstuka fanns tidigare på den lilla trekantiga åkern söder om skolan. 

Källor var viktiga vattentäkter förr. Bland annat behövdes en källa för att man skulle anlägga en fäbod. Kända källor i Eltebo finns till exempel i Kyrkfallet bakom åkern precis nedanför backen. En annan källa finns i tomtgränsen mellan Eltebovägen 8 och 10. En annan finns bakom Myrgubbens och en i åkerkanten norr om Ängsbo. En källa finns också vid Källrönningen norr om Sotaskärvägen och en bit västerut från Sotaskär. 

Allmänningar finns i byn på fyra platser. Det är ett dytag vid Tjärnans nordvästra spets mellan Ängsbo och Nordanrö. De andra är Björkbacken som ligger längs Eltebovägen där kalkugnen låg, marken öster om korsningen Eltebovägen och Nordanrövägen (där en skvaltkvarn låg) och marken mellan Erk Anders och Erik Mårs, dvs vägen från Alviksvägen och ner till sjön.  

På ett par ställen norr om Eltebovägen fanns vattenfyllda sänkor innan det dikades ut. Där brukade ungdomarna åka skridskor fram till och med 1950-talet. Den ena sänkan användes även som badplats. Den låg öster om Toretorpsvägen i anslutning till åkern Sursuggan. Den andra sänkan låg norr om Kalkugnsbacken.

Hus som flyttats till eller inom byn 

På den tiden husen var byggda av timmer och inte innehöll särskilt mycket inredning, var det möjligt att flytta husen när de behövdes bättre på något annat ställe. Så har gjorts med åtskilliga hus i Eltebo.

Berglunds hus är flyttat från skoltomten. Berglunds lillstuga är flyttad från Eklunds i samband med att det nya huset byggdes där. Berglunds ladugård (den gamla ladugården) är flyttad från åkern söder om skolan.

Boningshuset på Erik Nils flyttades i samband med det laga skiftet 1848 från Sund till Eltebo.

Tidigare bebyggelse som inte längre finns kvar

I ett torp (Eltebo 7) bodde nämndemannen Erik Ersson (född 1734) och hans hustru Margta Göransdotter, som var född i Husby 1738. Eriks mor Anna Abelsdotter (1716-1796) bodde också i torpet, liksom hans styvfar Jöns Jönsson (född 1728).

Ett annat torp beboddes av den ofärdige Anders Hansson, född 1760 och hans hustru Carin Andersdotter, som var född 1755. De hade barnen Anders (född 1790), Margta (född 1791), Lars (född 1794) och Lena (född 1796). 

Banvaktstugan har också flyttats. Järnvägen, som går genom byn, hör till bandel 165 som går mellan Storvik och Krylbo. Den passerar också förbi Eltebo och invigdes 1875. Banvaktstugan låg på kilometertal 212,42. Varifrån detta har räknats är okänt.

Siste anställde banvakten hette Lindström. Han tog Alice Perssons morbror som fosterbarn.

Sedan stugan slutade användas som banvaktstuga hyrdes den ut. Den siste som bodde i banvaktstugan hette Kalle Johansson. Han kom från Jämtland. I familjen fanns två barn. En dotter, Marianne, bor numera i Kungsberget och har 9-10 barn. Sonen Kjell bor i Gävle

Före Johanssons bodde Paul och Ellen Larsson i stugan. De hade två döttrar, Gunvor (född 1929) och Britta (född 1931).

Varken Johansson eller Larsson var banvakter, utan de var anställda vid järnvägen och bodde ändå i stugan.

En kusin till Margareta Hagberg (se Eklunds), Ulla-Britt Lindström, köpte sedan stugan och flyttade den till Dala-Åsbo. Nu används den som sommarstuga.

Det fanns även en banvaktsstuga längre norrut, vid Toretorp.

I ett hus söder om Hallarsbäck längs Vintervägen bodde Myrgubben. Området kring huset kallades för Nymyran. Karl Uhrs Brita flyttade så småningom dit till honom. Stig Wihréns farfar hjälpte Myrgubben att slå åkrarna. Av huset finns inte längre något kvar. Dock finns rester av grunden, en raserad jordkällare och en källa. Av åkrarna har det blivit skog.

Larses var också en fastighet som inte längre finns kvar. Det var en gård som låg i västra kanten av Berglunds åkrar. Före sjösänkningen var vattenståndet så högt ibland att de hade ekan bunden bredvid källardörren. Vissa rester finns kvar efter huset, bland annat en källare och en brunn.

I anslutning till Larses finns en åker som heter Odlingen. Troligen var det någon odling som hörde till gården. Skräddartorpet fanns också där, kallades även Sunnanäng. Larses gata finns även ungefär där.

Vad var/är Larses gata?? Var Skräddartorpet samma gård som Larses??

En vinter när Johan Persson, hans far och en dräng kom körande med ett hölass över Tjärnans is på väg till Larses, kom en skock vargar ikapp dem. De var då tvungna att freda sig med högafflarna.

Smeds (uttalas Smess) var en gård som på 1800-talet låg i öster om Hallarsbäcksvägen i höjd med Myrgubben men betydligt närmare vägen. 

Emmas lada ligger strax söder om Ängsbo längs Hallarsbäcksvägen. En före detta ladugård finns fortfarande kvar. Där finns också ett par husgrunder, den ena troligen efter ett bostadshus. Troligen hette ägaren Nordström i efternamn.

Storkolan var en gård, som låg längst upp på Storkolsvägen. Gården flyttades till Hammarby efter det att den treårige sonen i huset hade drunknat i en källa intill gården. Den som bodde där hette Hedberg. När då??????

Lillkolan var också en gård som låg väster om järnvägen och norr om Eltebovägen. Där finns fortfarande en lada kvar och en brunn. Huset kallades för Trä(s)korsten eftersom ägaren pratade om något som såg ut som en träskorsten. Huset flyttades senare till Hammarbyheden.

En uthuslänga med tre vedbodar, smedja, dass och tvättstuga låg tidigare i anslutning till Rättargården. Den är numera riven.

En ladugård byggdes av Hofors Bruk (Petré) ungefär där Kurt numera har sågen. Vart tog den vägen???

Ett båthus fanns vid den nuvarande badplatsen. 

En butiksbyggnad var tidigare sammanbyggd med härbret på Erik Nils. Där fanns en filial till Paul i Wij, som hade butik i Wij och ytterligare en filial i Hoo. Butiksbyggnaden fungerade en tid som garage efter det att butiken hade lagts ned. Den är numera riven.

Fastigheterna idag 

I Kyrkfallet finns 5 fastigheter som samtliga är åretruntbostäder. Kommer man körande från Wijhållet på Eltebovägen ligger allra första huset en bra bit upp i skogen på vänster sida. Precis där vägen går in fanns tidigare kolbottnar.

Strax efter, på höger sida, ligger de övriga fyra fastigheterna.

Fortsätter man över järnvägen, fanns på höger sida Eltebos järnvägsstation, som bestod av en perrong med semafor som tilltänkta passagerare måste fälla ner för att tåget skulle stanna. Till vänster om vägen fanns också en väntkur och en banvaktstuga. Inget av detta finns längre kvar. Hållplatsen drogs in i början av 70-talet. Stationsskylten sitter numera på spruthuset.

En gång i tiden låg byn nere vid Eltebosjön. Men i och med det laga skiftet  slutfördes 1847-48 splittrades byn och gårdarna placerades på de nya ägorna. Det gör att byn numera är utspridd ända från sjön och till Kyrkfallet längs Eltebovägen, ner till Alviken och bort till Hallarsbäck. En gård finns fortfarande kvar halvvägs till Toretorp.

Det går en väg runt Eltebosjön. Vissa bitar går tätt intill sjön, andra längre ifrån. Vägarna byggdes av Petre för att han skulle kunna åka runt och se till sina gårdar, såsom Toretorp och Gustavsberg.

De vägar det är frågan om på Eltebosidan är Sotaskärsvägen, Rönningsvägen, Hallarsbäcksvägen, Eltebovägen och Toretorpsvägen. På andra sidan sjön heter vägarna Eltebovägen, Toretorpsvägen och Sotaskärsvägen. Att vägarna kan ha samma namn på båda sidor om sjön beror på att Eltebosidan hör till Hofors kommun medan Hammarbysidan hör till Sandviken.

Östlunds stuga

Ältebo 1:42, Eltebovägen 5

Fastigheten är numera avstyckad från en skogsfastighet som heter Ältebo 1:17. Huset kallas för Östlunds stuga. Det var tidigare en fäbodstuga som låg vid Granstanda väster om Storvik. Olof Östlund, den ursprungliga ägaren, bytte skogsmark med SKF och fick då 1:17. Troligen var detta någon gång på 1930- eller 1940-talet.

Fäbodstugan flyttades dit och byggdes ut, eftersom det skulle bli en permanentbostad. Östlund flyttade från Ginborn där han tidigare bodde. Han hade svårt att dra jämnt med mågen Åke Engberg och bosatte sig därför i Eltebo.

Efter Östlunds död flyttade så småningom hans barnbarn Margita Engberg in i stugan tillsammans med Janne Thuresson. De hade två hästar, Mira och Hasse. Mira fick också fölet Irma. Margita arbetade med ekonomi på olika företag i Hofors. Janne var ursprungligen chaufför men skolade om sig till sadelmakare och hade verkstad på gården.

Margita flyttade efter många år till Hofors och Janne köpte stugan.

Jannes nya sambo Brita Englin flyttade in och de fick 1997 sonen Johannes.

År 2003 flyttade de till Årsunda och sålde huset till Leif Lindholm från Hofors.

Strands

Ältebo 1:6, Eltebovägen 8

Huset har ursprungligen varit ett envånings soldattorp. Ägare var Erik Strand.

År 1944 eller 1945 köptes huset av Ellen och Karl Jäderkvist, som kom från Toretorp. År 1947 byggdes huset om av byggmästare Claes Dihlén. Taket höjdes så det blev ett tvåvåningshus.

Under ombyggnaden bodde familjen, som bestod av Ellen och Karl samt barnen Gerd, Ann-Britt och Karl-Einar, i ett sommarkök i uthuslängan på gården. Karl-Einar avled vid 16 års ålder. Familjen hade två kor samt höns och gris.

Karl arbetade som ladugårdskarl i Toretorp.

Jäderkvists flyttade på 1960-talet till Gästrike-Hammarby, där Karl fick anställning i sulfitfabriken. De sålde huset till Göte Sundström, som bodde där en tid. Ulla Berglind blev nästa ägare. Hon hade en son, Magnus, som var född på 70-talet. Ulla kom från Sandviken och flyttade 1986 tillbaka till Stigen.

Huset köptes då av Ewa Kohlström som första åren hade det som sommarställe. Hon bosatte sig senare där och pendlade till arbete i Stockholm. Ewa har barnen Elin, född 1972 och Joel, född 1975. Joel bor i Stockholm. På gården bor också ett antal hästar.

År 2001 tog Ewas dotter Elin Sundstedt tillsammans med sin sambo Morgan Wiberg (från Torsåker) över fastigheten.

Erlands

Ältebo 3:15, 2  Eltebovägen 10

Den första kända ägaren till fastigheten var Berglind, vars förnamn inte är känt. Han sålde huset till Karl August Johansson som år 1947 sålde vidare till Rut och Erland Johansson.

Erland var järnvägare och kom närmast från Ockelbo. Tidigare hade familjen bott i bland annat Orsa.

Rut och Erland hade två barn: Tore (född 1933) och Gudrun (född 1945). Marianne Ek bodde också där. Tore blev sjuk och avled vid tolv års ålder.

Erland fick ledgångsreumatism och blev svårt handikappad. Han gjorde i ordning en verkstad i uthuslängan, där han tillverkade vackra mässings- och kopparsaker (ljusstakar, väskbyglar, skålar mm). Han lagade även ljuskronor åt kyrkan.

Hustrun Rut var också sjuklig.

På 1960-talet (troligen var det 1966 eller 1967) köptes huset av Nils Granath, som använde det som sommarställe tillsammans med hustrun Kerstin. Nils var polis och de bodde på Kungsholmen i Stockholm.

Efter Nils pensionering flyttade de in permanent. Han avled på 90-talet och Kerstin bodde kvar till sin död 2009. Nuvarande ägare är sonen Arne Granath.

Petterssons

Ältebo 3:14 ½, Eltebovägen 12

Herbert Pettersson byggde huset någon gång kring sekelskiftet 1900. Han gifte sig så småningom med Tora från Hoo. De fick barnen Sigfrid, Eivor och Nils.

Karl-August Johansson från Ovansjö, som arbetade som ladugårdsförman i Högbo, vann på tips och köpte huset. Karl-August hade löständer i en påse. När han skulle äta satte han in dem.

Det berättas om Karl-August att han stod vid Eltebo anhalt med sin äggkorg. När grannen, Agnes Forsberg, också väntade på tåget gick diskussionens vågor heta innan tåget kom för vidare färd till Storvik och Husbergs affär. Resan tog cirka 5 minuter och biljetten kostade 90 öre. Karl-August skrek högt till alla han mötte när han kom cyklande i byn. Hans röst hördes vida omkring.

Huset hyrdes sedan av familjen Lundblad från Kälarne. Han var militär och de hade minst tre barn. De byggde ett litet hus på gården som barnbostad. (kolla detta med Ture Norin!)

Senare köpte de det av Karl-Augusts änka Alma. Lundblads sålde sedan huset till Ture och Eva-Lill Norin, troligen 1973. Paret hade en dotter, Maria, som var född 1972. Norins flyttade sedan till Bro på 80-talet (1984 eller –85). De fick sedermera dottern Pernilla.

Efter Norins kom familjen Jonsson, cirka 1985. Familjen består av Anne-Li och Lennart samt barnen Patrik, Petra och Peter.

Forsbergs

Ältebo 3:13 ½, Eltebovägen 14

Huset byggdes av Johan Hedin, som med åren blev blind.

När Johan dog, ärvdes huset av dottern Beda som sedan gifte sig med Felix Forsberg. Sonen Einar, som gifte sig med Agnes från Dala-Floda, var född 1909. De tog över huset 1954 och rustade det då.

Agnes brukade sy kläder åt folk på bygden. Hon brukade säga om en mångård att ”månen är luvin, unga va purvin (=griniga).

De hade två döttrar, Majlis som var född 1934 och Gunbritt som var född 1937.

År 2002 när Einar flyttat in på särskilt boende, såldes huset till smeden Pierre Bruha från Hofors. Han bor där tillsammans med Britt-Marie ?? från Gotland.

Hallarsbäck

Ältebo 2:8 och 2:29, Hallarsbäcksvägen 15

Hofors Bruk sålde ut en del mark åren kring 1906-1909. Johan Wirén, född 1870, köpte då mark vid Hallarsbäck. Johan och hans hustru Anna-Greta, född 1865, kom flyttandes från Storvik och bodde först i ”dagsverksgården” (egentligen Rättargården, som numera tillhör Kurt Andersson). Johan var född i Gropbacka där hans far var landbonde under Kratten. Johans fru Anna-Greta  kom från Wij.

Johan var byggmästare och byggde bland annat skolorna i Solberga och i Bagghyttan, ålderdomshemmet i Backberg, Kungsgården, många hus i Hofors; t ex egna hem, sjukstugan och BB. I Torsåker har han bl a byggt Handelsbanken och Kronblomshuset. Han byggde också Hagbergs hus (Eltebovägen 16) och flera hus i Hallarsbäck. Det nuvarande boningshuset byggde han 1921-22.

När Johan köpte marken, fanns inga hus där. Han började med att bygga ”snickarverkstaden”´, där familjen bodde fram till början av 20-talet. 1920-21 byggde han gula huset, som nu är gårdens bostadshus. Timret i gula huset är taget från Kalvsnäs. Det först byggda huset gjordes då om till snickarverkstad i mitten av 20-talet. Där tillverkades snickerier och annan inredning till de byggen han uppförde i trakten. Ett antal anställda fanns också i snickeriet och på byggena.

Johan och Anna-Greta hade sju barn: Emanuel (kallad Manne), Anna Elisa (kallad Elsa), Paul, John, Gösta, Edvin och Einar. Einar är född 1906 i Rättargården. De övriga var redan födda när familjen flyttade till Eltebo.

Einar stannade motvilligt hemma och skötte jordbruket. De övriga pojkarna följde med far och snickrade, vilket Einar egentligen också helst hade velat göra. Men på den tiden opponerade man sig inte.

Einar gifte sig 1946 med sjuksköterskan Ingegerd, f. Zetterström från Ockelbo. De fick barnen Stig (f 1947), Ulla (f 1949) och Bo (f 1952). Huset övertogs av Einar. Dock ägde han aldrig gården, utan den var sterbhus hela tiden när han skötte jordbruket och bodde där. Detta gjorde att det blev många namnunderskrifter när Stig år 1971 skulle köpa gården och alla delägare måste skriva på köpeavtalet.

Einar och Ingegärd hade 6 kor och ett hundratals höns. De sålde ägg till butiker runt omkring, till exempel i Hoo, Bro mm.

Einars bror Paul och hans syster Elsa bodde på övervåningen i gula huset i Hallarsbäck. Elsa bodde där hela sitt liv. Paul bodde länge i Storvik, där han drev en snickarverkstad. Men han flyttade så småningom tillbaka till Hallarsbäck. Han blev 90 år.

Elsa ville flytta, men hon var enda dottern i huset men behövdes på gården både i jordbruket och när det gällde att laga mat mm till de anställda i snickeri- och byggföretaget. Hon fick därför inte flytta iväg för sin mor. Elsa höll söndagsskola i byn och var mycket duktig på handarbete.

Stig, som tog över gården 1971, och hans hustru Annelie bodde där till år 2000. Stig hade ett skogsföretag och Annelie är sjuksköterska. De flyttade 2000 till Torsåker. Stig och Annelie fick tre barn: Ingela (f. 1969), Mikael (f.1971) och Johan (f. 1978).

Från och med år 2000 ägs fastigheten (huset och tomten kring huset) av Stigs son Mikael. Resten av fastigheten (jordbruk och skog) ägs fortfarande av Stig. Mikael är gift med Marie (f. 1968 med efternamnet Larsson). De fick 2007 sonen Markus.

Ingela bor numera i   Och Johan i Torsåker.

Eltebo jaktlag har sitt slakteri på logen. Slakteriet iordningställdes år 1986 och byggdes om och rustades 2008.

Bergkvistens, även kallat Ängsbo

Ältebo 1:20, Hallarsbäcksvägen 9

Oskar Äng byggde huset någon gång i början på 1900-talet. Han bodde tidigare i ett hus på vägen in till Grass. Han flyttade så småningom till Hammarby och Karl Bergkvist och hans hustru Maja (Maria) köpte huset. Karl kom från Kalvsnäs. Maja var kusin med Bäckebo-Anna. Kännetecken för denna släkt är stor sparsamhet med pengar.

Vid auktionen när Karl ropade in gården fick han frågan vilka som skulle vara borgensmän. Karl frågade då: Behöver man borgensmän när man betalar kontant? Och betalade kontant, det gjorde han.

Barnen Karin och Nanny, födda 1917 resp 1919 gick alltid till skolan i sällskap med sin morfar. De hade ingen kontakt med andra.

Systrarna bodde sedan kvar på gården tills de avled 2005 resp 2008. Gården står nu tom.

Många historier finns att berätta om denna familj.

Nordströms, även kallat Lövhagen

Ältebo 1:7, 3:16 Hallarsbäcksvägen 7

Lars Wiström byggde huset 1878. Anders och Elin Nordström köpte senare huset. De fick barnen Ester (som senare gifte sig med Sven Östblom) och Gunnar. De hade 2 kor. Anders arbetade i Hammarby.

Anders tillsammans med Per Sohlborg och Lars Petter Fahlén demonstrerade under det revolutionära året 1931. Han dog någon gång på 1960-talet.

Nordströms hade en ettrig terrier. Alla var rädda för den. Och när de cyklade förbi höll de upp fötterna högt för att inte bli bitna.

Erik Björklund, som var född 1921, flyttade dit som fosterbarn vid 6 års ålder. Han kom från Valbo och var systerson till Elin. Han flyttade 2006 till Hesselgrenska i Hofors och avled där 2007. 

Lövhagen hörde tidigare till Eltebo Sub 1, dvs Erik Nils. Anders Larssons sterbhus lät den 16 augusti 1907 stycka av Löfhagen, som det då hette. Per Sohlborg köpte detta plus skogsskiftet vid järnvägen.

Sohlborgs

Ältebo 1:41, Hallarsbäcksvägen 5

Fastigheten köptes ursprungligen av Hofors Bruk 1860. Huset byggdes 1860 av Per Sohlborg, som var gift med Erika Fahlén, Lars Petters syster. Ekonomibyggnaden tillkom 1920.

Per arbetade i Hammarby. Familjen hade sju barn: Alfons (far till Leif Sohlborg., nuvarande ägaren till Ältebo 1:38, se nedan), Anna (mor till Erik Persson i Alviken) , Evert (svärfar till Katarina Sohlborg), Gösta, Greta, Elsa och Folke.

Folke övertog 1961 gården. Han var gift första gången med Berta Nilsson. andra gången med Gerda. De hade barnen Elisabeth och Bengt. Folke ägde en gummiverkstad i Torsåker. Evert hade bilverkstad i samma byggnad.

Nuvarande ägare till fastigheten är Bengt Sohlborg. 

Alfon och Hanna Sohlborgs hus

Ältebo 1:38, Hallarsbäcksvägen 3

Gubben Hallgren har bott i huset. Han var dagsverkskarl åt Hofors Bruk. Hallgren hade en ko och en häst. Han odlade upp en åker – Hallgrens vreten.

Alfon Sohlborg var först gift med Maja, som dog i barnsäng år 1935. De hade dessförinnan fått barnen Maj-Britt, född 1927 som numera bor på Gotland, och Anna-Lisa, född 1930. Hon bor i Valbo.

Alfon hade gris och odlade dessutom mink. Fortfarande finns rester av minkburarna kvar i skogskanten.

Alfon lyckades med bedriften att skjuta ut sitt ena öga i ett försök att imponera på kamrater. På den tiden laddade man själv med krut och kula, patroner fanns inte. Han tog dubbel dos krut och resultatet blev att laddningen gick bakåt. Alfon var enligt Leif en vildhjärna, särskilt i ungdomen.

Hanna, som var från Edsbyn, kom som hushållerska när Maja dog och Alfon gifte sig med henne. De fick år 1937 sonen Leif, som är nuvarande ägare till fastigheten.

Leif arbetade först i sågen vid Sälgsjönäs, sedan i Hammarby.

Östbloms

Ältebo 1:37, Hallarsbäcksvägen 4
Huset byggdes av Sven och Ester Östblom (född Nordström)  i slutet av 1930-talet. Sven, född 1906, var en mycket skicklig murare. Det var han som murade öppna spisen i skolan. Han var även musiker och var med i ett dansband. De hade en fosterdotter, Maj-Britt, som numera heter Edlund och bor på Hagavägen i Eltebo.

En kort period bodde ett yngre par, som hette Leif och Ingalill Wester, där. De hade en häst och två svarta hundar.

Anneli och Örjan Johansson bor där sedan år 1995. De har 2 barn, Lukas (f. 2002) och Andreas (f 2005). Örjan arbetar på Ovako och Anneli arbetar på Spelmannen.

På gården fanns även ett soldattorp. Siste soldaten som bodde där hette Strandell och han emigrerade till Amerika. Där bodde senare Brita Karlsson Uhr. Fadern var rättare på Gustavsberg. Karl Uhrs Brita var sömmerska. Hon tog så småningom med sig sin symaskin och flyttade till Myrgubben.

Olle Ericson har skjutsat faster Johanna, som var Herberts faster, och Karl Uhrs Brita till kyrkan i en Chevrolet från 1929. Brita hade aldrig åkt bil tidigare, så när hon gått in i bilen, satte hon sig på ryggstödet med fötterna på sitsen. ”Inte ska du sitta så där”, sade Johanna.

Soldattorpet är numera rivet och på platsen har Örjan och Anneli byggt ett garage.

Eklunds

Ältebo 1:10, Eltebovägen 16

Fastigheten köptes av Hofors Bruk 1909. Lillstugan var första huset på fastigheten, tillsammans med en bagarstuga. Bagarstugan flyttades sedan till Berglunds och blev lillstuga där.

Den första som bodde i lillstugan var Olof Eklund, som var född 1844. Han kom från Hammarby och var gammelfarfar till Margareta Hagberg som bor där nu. Han gifte sig med Kristina Ahlberg, senare kallad Eklunds-Stina. Hon kom från Toretorp och var duktig på att slakta grisar. Hon var också tämligen ful i mun. När någon på bygden dog, skickade man efter henne för att göra svepningen.

Det berättas om Olof att han bara hade en häst, men behövde låna ytterligare en. Därför åkte han till Gustavsberg. När han kom fram dit för att låna hästen, stod brännvinsapparaten på, så han blev kvar i tre dagar.

Olof och Stina hade två barn, Anders Reinhold, född 14 februari 1876 (Margaretas farfar) och ytterligare en son.

Anders Reinhold gifte sig med Göta Andrea, som var född 7 december 1880. Bröllopsfestligheterna hölls på Erik Nils’ övervåning. Det dansades så hårt att golvet måste stöttas.

Den andre sonen var gift med Minna och de bodde i Hammarby.

Anders och Göta fick barnen Ivar och Svea. Ivar föddes 6 september 1903 och gifte sig sedermera med Greta Forsell från Hästbo (född 26 januari 1909). Svea, som var född 1910, dog av lunginflammation år 1926.

Familjen flyttade in i det stora vita huset, som byggdes 1926 av byggmästare Wirén.

Ivar och Greta fick barnet Margareta, som föddes 14 februari 1944. Hon är gift med Jan Hagberg, född 9 oktober 1944. De bor där nu. De har barnen Anders (1969-1999), Erik (f. 1976) och Stina (f. 1978).

Fram till 1957 fanns där 2 kor, en kalv och en gris samt ett antal höns där. Tidigare fanns även hästen Pärla där.

Erik Nils

Ältebo 1:43, Nordanrövägen 1 och 3

Ursprungliga fastighetsbeteckningen var Eltebo sub 1.  Huset var från början en enkelstuga, som flyttades dit i samband med laga skiftet 1848. År 1848 bodde där, enligt husförhörsboken, förste bergsman Olof Olsson, 1825-1887. Han kom från Sund i Ovansjö, dvs på andra sidan Eltebosjön. Om huset ursprungligen hade stått i Sund eller nere vid sjön i Eltebo har det inte gått att få reda på.

Namnet, Erik Nils, tyder på att huset kanske har kommit från Sund och att någon ursprunglig ägare hetat Nils och varit son till någon Erik. I den förteckning över ägare som finns sedan 1848 finns ingen ägare vid namn Nils eller Erik.

Gården var ett arvehemman. Hur många ägare som funnits innan huset flyttades till nuvarande plats är oklart.

Fastigheten ägdes i slutet av 1800-talet av Anders Larsson. När han dog 1906 övertogs fastigheten av hans änka, Brita, och deras likaledes omyndige son Axel Joakim som var född 1889. Därefter styckades fastigheten upp och stora delar köptes 1907 av Per Sohlborg. Fäbodskiftet köptes av Johan Högblom.

Gårdsskiftet blev kvar och det ägdes av sonen Axel Larsson. Han var gift med Hulda, född 1889. De fick 1909 dottern Karin och 1910 dottern Astrid. Axel avled 1921, endast 33 år gammal.

Astrid bodde kvar på gården och gifte sig 1946 med John Larsson, som kom från Erik Mårs i Sotaskär. John var snickare, men arbetade senare i Hammarby. De fick en dotter, Berit, som dog i späd ålder.

På gården finns ett härbre som var lager till en butik som då stod vägg i vägg med härbret.  Butiken var filial till Paul i Wij som hade huvudbutiken där. Butiksfilialen i Eltebo startade 1912 och lades ner den 31 oktober 1948. John använde senare byggnaden som garage. Så småningom revs den.

Astrid Larsson sålde 1989 fastigheten till Mari och Jan Wallin. Mari var lärare och Jan elektriker. De hade även höns, grisar och köttdjur på gården. De byggde ut huset och fick i bottenvåningen ett badrum och pannrum, samt ett rum och en hall på övervåningen.

De gjorde också i ordning lillstugan, där Maris bror Lars först bodde. Han byggde en träningsbana för kapplöpningshundar på åkern. När han fick barn, flyttade han till Wall och Maris kusin Rickard Brodin flyttade in.

Wallins hade barnen Jakob och Olof. De flyttade sedan till Torsåker.

Nästa ägare blev Ewa Kohlström, som flyttade dit från Kyrkfallet 2001. Innan dess kom hon från Järfälla och pendlade till arbete i Stockholm. Från och med flytten till Erik Nils blev det dock slut på pendlandet och hon inredde kontor i bostaden.

De som bott på gården sedan den flyttades till Eltebo är:

Bergsman

Olof Olsson (Sundin)             2/4 1825-1887 18/6           född i Sund, Ovansjö

gift med

Greta Hansdotter                 1/7 1819-1903 30/1            född i Stocksbo, Ovansjö

barn:

Karin                                   19/2 1849-1919 1/6            g 1872 m Lars Wiström

Anna Greta                          12/12 1850-1936 15/9        g 1873 m Erik Danielsson Nordström

Olof                                     13/3 1853-1932 9/3            hemmansägare i Solberga s2

Brita Stina                            21/5 1855-1927 22/4          g 1877 m Anders Larsson

Lars Petter                           2/6 1857-1861 8/11

sonen Dagakarlen

Olof Olsson                         13/3 1853-1932 9/3

gift 15/10 1876 med

Stina Katarina Danielsdotter  15/2 1857-1899 9/3           från Eltebo nr 3

barn:

Olof Reinhold 7/7 1877-1894 23/12

Erika Kristina 29/5 1880-1883 18/4

Familjen flyttar omkr 1883-1888 till Solberga s2

mågen Jordägaren

Lars Wiström 9/12 1848-1889 8/3            från Barkhyttan, soldatson

gift 26/12 1872 med

Karin Olsdotter                    19/2 1849-1919 1/6            född på gården

barn:

Stina Katarina                      2/10 1875-1961 1/2            gift till Eltebo nr 3

Lars Reinhold 16/7 1879-1894 21/1

mågen Dagakarlen, sedan Bonden

Anders Larsson                    22/6 1848-1907 21/6

gift 21/5 1877 med

Brita Stina Olsdotter             21/5 1855-1927-22/4          född på gården

barn:

Hjalmar Mauritz                   22/9 1880-1881 2/2

Hulda Kristina                      7/1 1882-1959 1/12            g 1893 m Per Viktor Lindström

Lars Hjalmar                        24/9 1884-                          till N-Amerika 1903

Axel Joakim                         20/3 1889-   

Anna Petronella                    24/5 1893-1895 2/5

sonen Hemmansägaren

Axel Joakim Larsson            20/3 1889-1921 21/6

gift 28/3 1910 med

Hulda Norström                   1/12 1889-1968 20/2

barn:

Karin Viola                         1/8 1909-1995 17/11         

Astrid Kristina                     30/11 1910-1994

Dottern

Astrid Kristina

Gift 1946 med

John Larsson                        19?? – 19??                         Från Erik Mårs fäbod i Sotaskär

Så långt hade gården hela tiden ärvts från far till son eller till måg (om det bara fanns en dotter i huset). Astrid sålde 1989 till Mari och Jan Wallin som i sin tur sålde till Ewa Kohlström 2001.

Kvarnberget

Ältebo 2:1, Nordanrövägen 5

Första ägaren av Kvarnberget var Erik Arvid Nordström. Han var gift med Johanna. Sonen Ivar, som var gift med Anna tog över.De hade barnen Majvie (född 1927). Helge (född 1931) och Britt-Marie, kallad Molly  (född 1944).

Den 17 december 1941 köptes huset av Folke Persson. Han hyrde ut det till bland annat Lotta och Anders Olsson. De flyttade 1947. Då kom smålänningen Ivar Andersson dit. Även han hyrde bostaden.

Den 20 april 1952 sålde Folke fastigheten till tvättmästare Tage Sjöqvist från Hofors. Han använde den som sommarställe. Han hyrde också ut huset.

Lotta Olsson hyrde av honom. Hon mjölkade åt Berglunds när dessa var på Åland. Lotta tog med sig höns hem. När hon sedan flyttade lät hon hönsen vara kvar. Berglunds var tvungna att gå dit och hämta dem för att de inte skulle svälta ihjäl.

Nästa gång fastigheten såldes var det till Lars Holmgren från Hofors, därefter till Rolf  ”Kakan” Karlström, som hade musikaffär i Hofors. Kakan var med i ett band som hette Örjan Kvists. De som startade bandet hette Örjan Westergren och Curt Kvist. Örjan och Kvist växte upp på samma gata i Hofors och var barndomskamrater. De var också mycket på Kvarnberget under en kort tid.

Nästa gång såldes huset till Lennart Eriksson från Storvik, som använde det som sommarställe.

Hannu Lindroth från Uppsala köpte det nästa gång som 40-årspresent till sin fru. Sedan 2006 är det hans barn Daniel Petrini och Jessica Lindroth som äger det.

Nordanrö

Ältebo 6:38, Nordanrövägen 6

Anders Johan Persson köpte 30 november 1908 marken av Anders Östblom för 5.000 kronor. Inga byggnader fanns då. År 1909 byggdes uthusen och 1910 byggdes mangårdsbyggnaden.

Anders var född i Tjärnäs, men flyttade senare till Utansjö som ligger utanför Härnösand. Där var han kokare på sulfitfabriken. Under byggnationen bodde han och familjen hos Sohlborgs.

Anders var gift med Anna-Stina Westin. De hade barnen Edvard, född 1896 och Karl Folke, född 1902. Folke köpte gården den 28 februari 1944.

Folke blev kvar på gården, medan Edvard flyttade till Alviken, som han köpte av Herbert Erikssons farbror som hette Jan-Erik.

Folke gifte sig 1932 med Elsa Myckelberg (född 1909). Hon var från Mo Grindar norr om Ockelbo. De fick dottern Alice, född 1933.

Enligt mor Elsa var Alice född 23 juni. Men enligt kyrkboken var hon född 24 juni. Vem har rätt? Var det modern eller barnmorskan, Maja Blomkvist?

Folke och Elsa drev jordbruket. I ladugården fanns 6 kor och två hästar. Folke dog 1980 och Elsa 1993.

Folke och hans dotter Alice åkte upp till Utansjö en sommardag för att hälsa på Alices farfar. Meningen var att de skulle övernatta i en stuga. Men när Folke kom dit ångrade han sig, och måste omedelbart hem igen. Därför blev resan hem ett nattligt äventyr med en lång bilresa alldeles i onödan.

Alice övertog gården 1982. Hon bodde där tillsammans med Stig Eriksson. Båda arbetade på SKF/Ovako i Hofors. Alice arbetade där i 30 år. På fritiden ägnade sig Stig åt finsnickeri. Han hade inrett en välutrustad snickarverkstad i ladugården. Där tillverkade han bland annat möbler, fönster, dörrar och hemslöjdsalster. Genom sin skicklighet fick han en stor kundkrets.

Ett stort intresse för Alice och Stig var trädgården med bland annat grönsaksodling.

Stigs dagar slutade 2002 i en hjärtinfarkt. Alice bor sedan dess ensam på sin fastighet.

Bloms

Ältebo 3:20, Storkolvägen 4.

Lasse Blom och hans hustru Matilda (som kallades för Tilda) bodde i huset. De hade 2 kor. De hade barnen Helga, Helge, Linnea, Erik och Stina.

Lasse arbetade i Hammarby. På grund av att han var lik Stalin, kallades han för Stalin i Hammarby.

Helge blev med tiden av med synen.

Asta och Philip Wenning köpte huset av Bloms sterbhus, troligen år 1962, för 4.000 kronor. De använde huset som sommarbostad. Wenning var ingenjör på SKF. Sonen Olle övertog sedan huset. Dottern Tina sålde år 1999 huset till Lisa och Fredrik Landström. De har byggt ut huset så att övervåningen går att använda. Det har också byggt till ett uthus. Lisa och Fredrik har barnen Viktor (f. 2002) och tvillingarna Ida och Emma (födda 2004).

Lundins

Ältebo 4:12, Storkolvägen 2

Per-Erik Lundin byggde huset 1908-1910 på bolagsjord. Han var gift med Turid som var känd för att vara mycket snäll. De fick barnen Anna, Erik, Einar och Greta.

Per-Erik var kokare i Hammarby. De hade 5 kor. Per-Erik fick utmärkelsen Odlarflit, en silverbägare, från Hushållningssällskapet som erkänsla för sitt arbete med att bygga stenmuren.

När Per-Erik sedan blev änkeman, gifte han om sig med Kristina Eriksson från Erk Anders.

Huset köptes kring 1960 av Gerd och Erik Thögersen. De fick barnen Lis, Jonny och Mats.

Ladugården brann ner till grunden 1986. Den byggdes aldrig upp igen. I stället byggdes en garagebyggnad.

Gården såldes 2007 till familjen Jonsson från Bro i Storvik. De har byggt till ett stall och har fyra ridhästar. Familjen består av Donald Backlund, Gun Jonsson och dottern Carolina Jonsson.

Daniels

Ältebo 3:28, Eltebovägen ??

Johan Danielsson, som var son till Erik Danielsson på Erk Anders, byggde huset och fick lagfart 1908. Johan (dog 1945) var gift med Lovisa, som dog 1948.

De hade tre döttrar: Anna, Hildur och Ellen.

Ellen var gift med Paul Larsson och bodde i banvaktstugan.

Fastigheten såldes till Axel Larsson från Wij. Axel var gift med Britta, född Dihlén. De hade barnen Per-Axel (som numera kallar sig Johnny och bor i Ålbron), Klas-Göran och Ulla-Britt.

Britta hade en syster, Stina, som tillsammans med Gösta Danielsson bodde på övervåningen. De hade barnen Mona-Lisa, Morgan och Kenneth.

Axel och Gösta var grävmaskinister.

Stina och Gösta flyttade sedan till Ryttbergs ”vita gård” alldeles i början av Eltebovägen. Axel och Britta flyttade till Hofors.

Nya ägare blev då Karl Finnström och hans hustru Ester. Hon var från Finland. Karl var postbud i Eltebo, men när han flyttade till byn var han redan pensionär.

Han brukade ro över vid Gerts för att hämta posten i Hammarby. En gång mådde Kalle dåligt. Han kräktes och löständerna föll i sjön.

Ester flyttade sedan till Värmland, Kalle kom till Hemgården.

Fastigheten stod tom under några år innan den såldes till läkaren Fritz Eilifson. Han var gift med Helle och hade barnen Keld och Martin. Eilifsons rustade huset till en modern bostad.

Ingrid Gustafsson köpte sedan huset och så småningom gifte hon sig med sambon Kjell Heurlin. De har barnen Björn (född 1988?) och Emil (född 1992).

Ingrid arbetar som lokalvårdare i Hofors församling. Kjell arbetade på Storas kartongfabrik i Hammarby (f.d sulfitfabriken).

Fahléns, även kallad Tallbacken

Ältebo 3:11, Hagavägen 3

Lars Petter och Elin Fahlén, båda födda 1878, byggde gården. Lars Petter arbetade i Hammarby och var känd för sitt hetsiga humör.

De hade barnen Bertil, Folke (född 1909) och Tilda.

Folke gifte sig med Hildur från Årsunda. Han arbetade som snickare i Hammarby. De fick dottern Inger, född 1941. De bosatte sig på ”Böras” i Hammarby på andra sidan sjön.

Inger var endast ett år när mamma Hildur dog. Familjen flyttade då hem till Lars Petter och Elin. På gården har endast funnits en gris, inga kor.

Inger var gift med Ingvar Pettersson från Fors i Torsåker. De har barnen Ulf (f.–61) och Catrin (född 1964). Ulf bor numera i Gävle och Catrin i Stockholm

Inger bor nu ensam på gården. Hon arbetade på ASEA i Storvik.

Klingbergs, även kallad Annelund

Ältebo 3:9, Hagavägen 5

Karl-Erik och Matilda Andersson byggde gården i början av 1900-talet. De hade dottern Lilly, född 1910. Lilly var gift med Olle Klingberg, född 1905. De hade inga barn. Både Karl-Erik och Olle arbetade i Hammarby.

När Lilly och Olle gifte sig på 1930-talet byggdes huset till.

Lars Petter Fahlén, Karl-Erik och Olle brukade göra sällskap till arbetet. De gick över isen vid ”Gerts”.

När Lars Petter och Karl-Erik blev pensionärer åkte Olle så småningom moped till arbetet.

Olle blev ensam 1973 i midsommartiden. I september blev Olle påkörd av en bil vid Hammarby vägskäl i Storvik. Olle avled.

Då övertogs fastigheten av Maj-Britt och Roland Edlund. Maj-Britt var fosterdotter till Ester och Sven Östblom (se Östbloms). Hon är född 1935. Roland är född 1933 i Edsbyn. De flyttade in 1974. De har barnen Anette, född 1958 och Anders, född 1963.

Roland arbetade på Sandvik och Maj-Britt på Posten. På gården har inte funnits några djur.

Grassens

Ältebo 10:2, Hagavägen 4

Hade från början fastighetsbeteckningen Eltebo 1.Ursprungligen var gårdsnamnet Fänrikas. Gårdsnamnet kommer av fänriken, senare löjtnanten Jöran Gratz (även stavad Grass), 1638-1707, som varit i Konungens tjänst i 50 år. Han blev år 1660 trumslagare vid Bergsregementet som hörde till Helsinge regemente. Han befordrades den 15 februari år 1678 till fänrik och den 8 oktober 1701 till sekundlöjtnant. Den 31 augusti 1703 beviljades han avsked efter 46 års tjänst vid regementet. Han var bosatt i Eltebo 1, som var den första fastighetsbeteckningen. Jöran Grass är begravd i kyrkan i Torsåker.

Fänrik Jöran Gratz hade minst fem barn: Göran (1660-1714), som ärvde huset, Olof (död 1728) som var fänrik och bosatt i Bäck i Valbo (Gården där han bodde kallas än i dag för Grass-gården.), Annika (1674-1759, gift 1695 till Åsmundshyttan 2), Catarina (1677-1742, gift till Gysinge 1710 med Tomas Goffin), samt sonen Petter.

Göran, som övertog gården, gifte sig 1690 med Anna Olsdotter (1672-1744) från Hoo.

Görans dotter Cherstin Göransdotter (1694-1769) blev nästa ägare. Hon gifte sig 1710 med bondesonen och sexmannen Jöns Olsson från Högbo (1686-1764), som då flyttade in i huset. Jöns var brorson till kyrkoherden i Torsåker, Joannis Jerler. Jöns och Cherstins gravhäll är idag placerad i kyrkogolvet framme i koret brevid kyrkoherde Jerlers sten.

År 1728 fick Cherstin och Jöns sonen Göran Jönsson, som var född på gården och levde till 1798.

År 1753 föddes på gården Görans son Jöns Göransson som var bonde. Han var gift med Brita Persdotter, född 1755 i Wij 10. Jöns dog 1807 och Brita dog 1830. De hade sex barn: dottern Cherstin (född 1780), sonen Per (född 1783), dottern Brita (född 1785), sonen Jöns (född 1788), sonen Göran (född 1791) och sonen Lars (född 1793).

I ett soldattorp på gården bodde före detta soldaten Abel Skarp (född 1745) och hans hustru Margta Ersdotter, född 1756. Deras son Olof Abelsson (född 1775) och dotter Margareta Abelsdotter (född 1777) bodde också där liksom Margaretas make Göran Hansson (född 1773) från Wika.

Den nuvarande gården byggdes på 1870-talet och kallades då ”Haga”. Ägare var Ernst Strand.  Det har funnits djur på gården, bland annat kor.

Ernst hade tre söner: Einar, Sven och Axel ??

Mellan 1936 och 1939 stod gården tom. Erik Eriksson från Österfärnebo, som bodde på Sträckan Gustavsberg –Hoo, flyttade dit. Han var då änkeman.

Halvlitern med brännvin stod i fönstret med malörtskvist för magen.

Erik arbetade i skogen åt Erik Nils’ Hulda.

Hos Elsa Falke fick han en gång mat. Elsa hade glömt att lägga fram skedar. Då bad Erik om ett snöre så att han skulle kunna binda ihop fingrarna och på så sätt få en sked.

När han besökte kyrkogården i Österfärnebo cyklade han dit.

Erik hade två döttrar. Dotterdottern Ann-Mari bodde en kort tid hos sin morfar, men det gick inte så bra. Hon flyttade över till Lilly (se Klingbergs) när Ann-Mari och morfadern kom osams.

Erik var en klurig gubbe. Han dog 1952 på Hemgården.

Ulla Kullman, dotterdotter till Erik, flyttade till Grassens 1951-52. Hon och maken arbetade i affär. De flyttade 1954 och fastigheten såldes till Sylvia och Olle Johansson från Hofors. De hade fastigheten som sommarställe.

År 1958 köptes fastigheten av Annie och Johan Eriksson. 1972 avstyckades huset och köptes av dottern Ann-Marie (Egon Erikssons syster), som var gift med Sven-Olov Holmberg från Hedemora. De äger fortfarande huset som används som fritidsbostad.

På vägen in till Grassens fanns ett hus där familjen Äng bodde. Oskar Äng byggde sedan nuvarande Bergkvistens.(Ängsbo)

Egon Erikssons

Ältebo 10:1, Toretorpsvägen 1

Gården styckades av från Hjerts någon gång före 1800, och fick då fastighetsbeteckningen Eltebo sub 4.

På gården bodde år 1735 landbonden Olof Jansson. År 1793 bodde där majoren och riddaren Jacob Fougberg.

Kring år 1800 ägdes fastigheten av landbonden Anders Jansson (född 1766) och hans hustru Greta Jansdotter, som var född i Husby år 1763. Familjen bodde ursprungligen i Skedvi, där de också fick sonen Anders Andersson (född 1794). Sedan de flyttat till Eltebo fick de barnen Göran (född 1796), Margta (född 1798) och Jan (född 1800).

Fastigheten ägdes så småningom av brukspatron Thore Petre, som ägde större delen av byn år 1839.

Det nuvarande huset byggdes av Per-Olov och Elna Wirén år 1908. Per-Olov var snickare. Han var också missionär i Kongo och byggde kyrkor där. Han kom åter till Sverige 1908 och byggde då huset samt ladugården. Övriga ekonomibyggnader tillkom 1914.

De hade fyra döttrar: Elsa, Ingeborg, Märta och Katrin samt två söner: Gunnar?? och Olle.

Familjen var mycket social. De ordnade med många aktiviteter i byn för bybornas trevnad. De var medlemmar i Hammarby Missionsförsamling.

År 1937 flyttade Per-Olov och Elna till sonen Olle i Kumla. De sålde då fastigheten till Annie och Johan Eriksson (född 1894) som kom från Sågarbo i Älvkarleby församling, där Johan var arrendator. De köpte även Grassens.

Johan och Annie drev jordbruket. Johan hade lastbil och svarade även för mjölkkörningen till Storvik under åren 1948-49. De hade barnen Egon (född 1932), Ann-Mari (född 1937) och Berit Ingrid (född 1950).

Egon och Ann-Mari deltog i arbetet på gården. År 1970 utsågs Berit Ingrid till tidningen Såningsmannens honnörsflicka.

Johan dog 1971 och Annie dog 2003. Sonen Egon övertog gården 1969 och driver den fortfarande, men numera kreaturslöst.

Stordjupet

Ältebo 4:14, Toretorpsvägen ??

Zakris och Evelina Olsson kom dit 1908. De drev jordbruk där till att börja med och hade två kor och en häst. Marken var bolagsjord. På gården fanns bland annat en liggande tröskvandring.

Evelina dog 1943 och 1945 auktionerade Zakris ut fastigheten. Den såldes till målarna John Nilsson och Mauritz Falk och muraren Manne Molin.

Zakris’ häst var trettio år när flyttlasset skulle gå från gården. Men när flyttlasset gick över Toretorp segnade hästen ned och dog. Troligen tyckte han att det fick räcka.

Den nya ägartrion hade första året tänkt sig att de skulle tjäna pengar på jordbruket, men så blev det inte. De arrenderade ut marken till Lars Käll (Han hade två naglar på ena tummen.) Han hade en förmåga att överdriva en hel del. En gång hälsade Johnny i Ålbron och Clas Dihlén på honom. Lars berättade då om vilken jättelik älgtjur han hade skjutit, en med många taggar. Gästerna trodde förstås att han skarvade som vanligt. Men den gången var det faktiskt sant.

År 1949 köpte Johan Eriksson skog och jord. Gården styckades ifrån och målarna använde huset som sommarställe fram till 1950, då Anton Wikström köpte huset som permanentbostad.

Wikström hade fyra barn: Stig, Inger, Bosse och Birgitta. Wikström hade många olika sysslor. Han arbetade bland annat i Hammarby, var dagsverkskarl, skogsarbetare och annat. Han skadade sig i en axel och att arbeta efter detta var inte så populärt.

År 1957 sålde Anton fastigheten till Bror Melin, före detta intendent i Sandviken och fastigheten blev åter sommarhus. Han rustade fastigheten. Bland annat borrade han en brunn. Han ville gärna köpa kakelugnar att sätta in i huset.

År 1972 köpte Görel och Lennart Aneby huset. De var från Upplands Väsby och vistades där på sin fritid. De har barnen Katarina, Lotta och Jonas.

Lennart hade två schäfrar och Görel hade en liten hund, ”golvmopp”. En gång fick hunden följa med i bilen. Lennart stannade vid anslagstavlan vid Hagbergs. Stina Hagberg fick en liten gosig lekkamrat. Under tiden kom Lennart underfund med att hunden hade försvunnit. Sökandet pågick och polisen kontaktades. Till sist kom hunden till rätta. Görel var överlycklig. Hon lämnade gråtande över en jättestor chokladask till Stina.

Lennarts bästa plats var i en solstol som han vände efter solen hela tiden när andra körde hö och svettades.

Familjen har under de gångna åren varit mycket förtjust i sitt ”Stordjup”. De är fortfarande ägare.

Hjerts

(Även Järts)

Eltebo 4.

Namnet kommer från landbonden Anders Olsson Hjert (1785-1859), som kommer dit kring 1840 från Ovansjö. Han har troligen köpt gården av Thore Petre, som ägde stället år 1839.

I slutet av 1700-talet ägdes gården av landbonden Olof Olsson (född 1747 i Österfärnebo). Hans svärmor Carin Ersdotter (1724-1796) från Näs i Ovansjö bodde också på gården. Olof var gift med Cherstin Persdotter, född 1755 (som var syster till Carin, född 1758, och boende i Eltebo 2).

De hade sonen Per (född 1774) och ytterligare 8 barn. Per var skogvaktare och gift med jämngamla Anna Jansdotter som var född i Bagghyttan. På gården fanns även Pers och Annas barn Olof (född 1797) och Anna (född 1799). Familjen flyttade senare från gården och bodde i ett torp, Eltebo sub 7.

De övriga barnen i familjen var Olof (f 1774, troligen tvillingbror till Per), Erik (född 1782), Anders (född 1784), Carin (född 1787), Lars (född 1789), Jöns (född 1792), Lena (född 1794) och Stina (född 1796). Troligen var de barn till Per, men detta är inte helt säkert.

Men bonden som bodde där kring 1800, kanske var det Olof eller också Per, var i tillfälligt trångmål och lånade 1 lass stångjärn och 1 tunna salt från brukspatron Thore Petre. Han skrev hemmanet som pant. När bonden kort därefter dog, krävde Petre in hemmanet. Han ägde då redan Eltebo 2 (Andersas) och Eltebo 6 (Ofwanåkers).

I ett soldattorp bodde soldaten Olof Skarp (född 1757). Han var troligen inte släkt med Abel Skarp, utan övertog  hans tjänst, såväl som hans soldatnamn, när Abel pensionerades.

Olof hade hustrun Anna Persdotter, född 1761. De hade barnen: Lisa (född 1785), Cathrina (född 1788), Anna (född 1791), Cherstin (född 1794), Erik (född 1796) och Brita (född 1799). I torpet bodde också Olofs far, hyttdrängen Erik Olsson (1730-1802), hans hustru Lisa Andersdotter (född 1735) samt Olofs systrar Cherstin (född 1755) och Brita (född 1760).

På västra sidan av Eltebosjön, vid Hjerts, finns en liten markplätt som hört till Ovansjö (numera Sandviken). Hjerts låg precis på kommungrnsen.  Så i husen där bakade i Torsåker och gräddade i Ovansjö, där bagarstugan fanns.

Margareta Hagbergs fars farmor Stina (Albergs) kom däriifrån.

Rättargården

Ältebo 2:17, Eltebovägen ??

Gården ägdes ursprungligen av Hofors Bruk. Bruket byggde gården som användes som bostad för den anställde rättaren. Den siste rättaren hette Lindfors. I huset fanns två lägenheter och ett fyrspisrum på övervåningen.

En tid var gården också skola. Ivar Eklund var en av eleverna.

Anders Gustav Pettersson från ”Lassas” i Fagersta köpte egendomen Eltebo nr 5 och fick då Rättargården i sin ägo.

Anders Bergström, hans hustru Agneta (som hade klumpfot) bodde där. Anders var ladugårdskarl åt Anders Gustav Pettersson. De gick sällan ut. De hade tre barn: Erik, Valdemar och ??

Sonen Erik var gift med Ester och de bodde i den norra lägenheten. Erik arbetade också på jordbruket. Ester städade i skolan, bar in ved och vatten. De hade tillsammans barnen Göte, Erik och Nils. Både Erik och Nils hade en permanent snuva (allergi?) som avspeglade sig på deras kläder.

I fyrspisrummet på övervåningen bodde Valdemar och hans hustru Julia. De hade barnen Olle, Bertil, Ann-Mari och Göran. När Ann-Mari föddes blev det för trångt i rummet och familjen fick flytta över till gamla gården vid huvudbyggnaden.

När Anders Gustav Pettersson dog, flyttade så småningom Bergströms till Tjärnäs och arbetade även där i jordbruket.

Karl Elving och hans hustru Anna flyttade då in i gården. De hade en fosterson som hette Sören.

Anna arbetade i ladugården. Hon var mycket duktig att sticka på sin stickmaskin.

Elving arbetade i jordbruket och hans arbetsgivare hette Yngve Tjerneld, som 1939 hade köpt gården av Anders Gustav Pettersson.

I huset bodde också en tid Torsten Olsson.

Lotta och Anders Olsson flyttade in. De hade en dotter, Ingegerd, och en son Jan Olov (född 1933). Lotta arbetade i ladugården och Anders arbetade i Hammarby.

Lotta sägs ha varit lite knepig. När Karl Erik Andersson fyllde år kom Anders hem från arbetet före kalaset. Han behövde vila en stund och somnade. Lotta brydde sig inte om att väcka maken, utan gick ensam på födelsedagskalaset och roade sig.

Lotta hade häcken som kylskåp. Men Erk Anders katter åt upp bland annat korven. Då övergick hon till att använda brunnen som kylskåp. Maten hissades ner i en hink.

Fastigheten köptes 1947 av Axel Andersson (Kurt Anderssons pappa).

Efter Lotta och Anders flyttade Emma och Nisse Andersson in år 1951. De hade barnen Krister (född 1944), Kristina (född 1945), Eva Karin (född 1947) och Lars Håkan (född 1952). Nisse och sönerna var grävmaskinister. De flyttade efter några år till Nisses föräldrahem i Vibyhyttan (Viktor Anderssons hus).

Lars Andersson bodde i Rättargården på 1950-talet. Han arbetade som ladugårdskarl.

Rickard Stanislavus var dräng och  bodde hos Andersson.

Under ett antal år var Rättargården sommarställe, bland annat till:

Ulf och Torsten Dahlberg med familjer

Lars Rickardsson

Karin och Kjell Eklund samt Gun och Anders Burman

Greta och Sivert Ekström

Hjelm och Virmaja (????), Ulfs familj från Västerås bodde där 1972-75.

Sedan år 19?? ägs huset av Kurt och Siv Andersson.

År 2001 började Kurts måg, Staffan Karlsson, renovera huset utvändigt, men renoveringen har inte färdigställts.

Andersas

Eltebo 2

Gården var ett av de ursprungliga hemmanen i byn. År 1735 ägdes den av Erik Larsson. År 1793 ägdes den av Jacob Fougberg och år 1839 av Thore Petre.

Vid sekelskiftet 1700-­1800  ägdes och brukades den av landbonden Erik Larsson (född 1757) som var född på gården (troligen en son till förre ägaren Erik Larsson). Erik den yngre var styvson till Jöns Olsson, som var född i Eltebo 1735.

På gården bodde också vid sekelskiftet Eriks hustru Carin Persdotter (syster till Cherstin på Gierts). Hon var född 1758. De hade tillsammans barnen Per (född 1783), Jöns (född 1786), Anna (född 1789), Catrina (född 1794) och Lars (född 1796).

I ett soldattorp bodde före detta soldaten Anders Seberg (1734-1799). Där bodde också hans hustru Brita Olsdotter (född 1733). De hade tre barn som fortfarande vid sekelskiftet 1700/1800 bodde kvar i torpet. Det var dottern Cherstin Andersdotter, född 1766 och gift med dagkarlen Per Jansson, född 1769, samt deras dotter Brita, född 1795. Och det var sonen Anders Andersson, född 1767. Han gifte sig 1797 med Margta Olsdotter, född 1775. De fick 1798 dottern Brita.

Huset finns inte kvar.

Erk Anders (även Erik-Anders)

Ältebo 9:1, Eltebovägen 23

Fastigheten är en gammal bergsmansgård sedan 1500-talet enligt ett släktgårdsdiplom. Ursprungliga fastighetsbeteckningen var Eltebo 3. Första kända ägaren var Erik Mårtensson. Gården ägdes år 1735 av Abel Ersson.

På gården fanns ett soldattorp och där bodde soldaten Daniel Karp, född 1763. Han var gift med Cherstin Ersdotter, född 1764. Daniels mor Margta Danielsdotter (1736-1796) bodde också i torpet. Daniel och Cherstin hade sex barn: Margta (född 1791), Olof (född 1793), Anna (född 1794), Brita (född 1797, Catrina (född 1799) och Daniel (född 1801). 

Gårdsnamnet kommer troligen av Bergsmannen Eric Andersson (1760-1821) som kommer till gården år 1808. Han härstammar från Eltebo 4 (Hjerts). Han var gift med Anna från Eltebo 5 (Erik Mårs). Gården var ett arvehemman.

Nuvarande hus byggdes år 1847. Timret i den egna skogen dög inte, utan timmer köptes från Årsunda för bygget. Gårdens bergsmän var delägare i hyttorna i Vibyhyttan, Tjärnäs och Hoohyttan.

Gården har drivit jord- och skogsbruk.

Gården övertogs 1921 av Herbert Ericson (1894-1950) och år 1957 av sonen Olof (född 1922) gift med Birgitta. Olle och Birgitta har tre barn, Katarina (född 1958), Stefan (född 1960) och Håkan (född 1971).

Håkan övertog gården år 1993. Han var gift med Annika Pettersson, uppvuxen i Gräsbäcken, Hedesunda. De har barnen Hanna, född 2003, och Hampus född 2005.

Erik Mårs (Kurt Anderssons)

Ältebo 1:9, Alviksvägen ??

Gården ägdes ursprungligen av Anders Gustav Pettersson från Lassas i Fagersta tillsammans med Yngve Tjerneld, Elov Nilsson och Einar Larsson. De båda senare var svågrar till Yngve Tjerneld.

A G Petterssons hustru ”Kära Mor” Anna-Greta som var dotter i gården, ägde fastigheten under en tid. Anna-Greta och AG hade barnen Sven och Johan.

Huset ”Bleckhornet” var en drängstuga som också fanns på gården. Huset finns inte kvar längre.

Yngve Tjerneld med hustru Svea köpte gården 1933.

År 1947 köptes gården av Axel Andersson, från Hedesunda, och hans hustru Greta. Samtidigt kom Rättargården i hans ägo. Fastigheten delades i samband med köpet upp. Det äldre huset, ursprungliga Erik Mårs behölls av Tjernelds.

Axel och Greta hade barnen Kurt, född 1932 och Maud, född 1941.

Gården har drivit boskapsskötsel sedan 1910 och Axel Andersson hade kor fram till 1953. Axel hade också två hästar, Prunus och Grålle. Efter Prunus köpte Axel en märr. Efter korna har det också funnits höns och grisar på gården. Sonen Kurt, nuvarande ägaren, hade även kräftodling en tid i en damm samt i betongbassänger i ladugården.

Kurt och Siv Andersson har tidigare brukat jorden, men har den nu utarrenderad. Kurt sköter dock fortfarande skogen och sin såg.

De har dottern Maria, född 1966.

Erik Mårs

Eltebo 5

Namnet kommer från bonden och tolvmannen Erik Mårtensson, 1647-1724. Gården var ett arvehemman. Huset står kvar alldeles intill Kurt och Siv Anderssons hus. (Se Erik Mårs ovan) Fäboden till Erik Mårs finns kvar i Sotaskär, där även namnet lever kvar.

I slutet av 1700-talet bodde på gården bonden Erik Olsson, som föddes på gården år 1742 (död 1811) och hans hustru Margta Olsdotter, född i Wall 9 år 1746 (död 1802). De hade barnen Erik (f 1777) och gift med Margareta Jonsdotter (född i Wall 9 år 1778). Deras son, född 1795, hette Erik.

På gården fanns också Eriks dotter, Anna Ersdotter (1768-1819) och måg Erik Andersson (1760-1821) som var född i Eltebo 4 (Gierts). De hade sönerna Olof, född 1793, och Erik, född 1795.

Erik Olssons mor, änkan Anna Carlsdotter (1720-1798) bodde också på gården. Hon var född i Hoo 12.

Huset, som är det äldsta i Eltebo, innehåller många vackra målningar. Det har förfallit under årens lopp och har varit en plats för duvor och andra fåglar. Det har under den senaste tioårsperioden reparerats till viss del av ägaren som är familjen Tjerneld.

Skolan

Ältebo 2:13, Götesbergsvägen 2

Ursprungligen var gården arbetarbostäder för Hofors Bruks ladugårdsarbetare/dagsverkare. Det var brukspatron Petre som lät bygga den. Erik Blomqvist bodde en tid i en av byggnaderna på skoltomten. Det var ett hus som fanns innanför skolan och kallades för ”Högen”. Den byggnaden flyttades 1909 till Berglunds.

Blomqvist arbetade som stallkarl åt bolaget. Han skötte även om att det fanns ved i förrådet. Även Fahlén högg ved till skolan under en period.

Mellan 1909 och 1953 var huset skolbyggnad.  

Fastigheten köptes år 1955 av Herbert Eriksson. Köpeskillingen var 4.000 kronor.

Einar Forsberg och hans hustru Agnes bodde i skolan under tiden som de restaurerade sitt hus.

Herbert upplät sedan skolsalen som samlingssal för byborna.

År 1957 hade Herbert rustat bostadsdelen och han flyttade då dit med sin hustru Ada. Efter Adas och Herberts död 1965 såldes skolhuset som sommarbostad till Lars och Kerstin Holmgren från Hofors. De iordningställde skolsalen till gillestuga, där Sven Östblom murade en pampig öppen spis.

År 1971 köptes huset av familjen Ekström och används av dem som permanentbostad. Familjen består av fyra personer. Rolf är fastighetsmäklare. Han har tidigare arbetat på Wasakronan. Han har även kört tvättbil och postlångtradare i Skåne. Hustrun Elisabeth har arbetat inom vården. De båda döttrarna heter Linda och Ulrika. Den äldsta bor i Storvik och den yngsta bor kvar hemma och utbildade sig till fastighetsmäklare på Högskolan i Gävle.

Dahlqvists

Ältebo 2:14, Götesbergsvägen 8

Huset var ursprungligen ett soldattorp som hörde till Erik Mårs (Eltebo 5). En av soldaterna som bodde där hette Olof Strand (född 1741). Han var gift med Kerstin Ersdotter (född 1748). De hade barnen Per (född 1781) och Cherstin (född 1785).

Hönshuset var också ett soldattorp. En soldat vid namn Anders Zakrisson Göthe, född 12 oktober  1788, bodde också i Eltebo. Eftersom namnet Götesberg borde komma någonstans ifrån är det rimligt att tro att han bodde i  något av de båda soldattorpen på gården. Göthe deltog bland annat i fälttåget mot Norge 1813-14. Detta soldattorp beboddes senare av Albergs Jonsson och en syster till Eklunds Stina i början av 1900-talet. Jonsson hade hand om vedhuggningen vid skolan.

Viktor och Anna Dahlqvist övertog gården år ????. Viktor var jägare, fiskare och pälshandlare. Anna kom från Björknäs. De hade två kor och höns på gården.

Viktor arbetade tre år som fast anställd på Storviks Kraft. Sedan tyckte han att det fick räcka med anställningar. Han var god vän med Backmans Jan-Erik som det går många historier om.

Varje höst var Viktor noga med att vara den förste som gick över nyisen till Hammarby. Han var lika noga med att vara den siste som gick över isen på våren.

Viktor och Anna hade tre barn: Ingrid, Bengt och Barbro. Viktor avled 1962 och Anna 1964.

Bengt övertog gården år ??? tillsammans med hustrun Gun. De hade barnen Olle, Lars och Annelie. Bengt arbetade som linjearbetare på Storviks Kraft

Bengt brukade köra höräfsan med sin Volkswagen.

Nuvarande ägare av fastigheten är Bengts son Olle och hustrun Lena. De har sonen Thomas, född 1987.

Dahlqvists är delägare i företaget Lino Industrier i Storvik. Det är ett mekaniskt verkstadsföretag.

Där hönshuset stod, byggde Bengts syster Ingrid och hennes man Fred en sommarstuga, som Bengt på senare tid övertog. Ingrids son Torsten hade Rättargården som sommarstuga en tid.

Berglunds

Ältebo 6:3, Götesbergsvägen 5

Från början var fastigheten en del av Eltebo 6, Ofwanåkers 5:2. Sotaskär hörde till denna fastighet. Ägare var år 1735 landbonden Zacarias Olsson. Därefter ägdes gården av Carhrina Zakrisdotter, som föddes på gården 1737. Hon var gift med Erik Andersson från Nyhyttan (1728-1804).

Vid slutet av 1700-talet ägdes gården av deras son landbonden Zakris Ersson, som föddes på gården (han var en dotterson till Zacarias) år 1764. Zakris var gift med Anna Ersdotter, som föddes år 1769 i Hoo 5. De hade barnen Catharina (1791-1799), Erik (född 1794), Olof (1797-1797) och Anna (född 1798).

Ett soldattorp fanns på gården. Där bodde soldaten Anders Nöjd (född 1757) och hans hustru Magdalena Zakrisdotter, född 1752.

Den nuvarande bebyggelsen uppfördes i början av 1900-talet.

Mangårdsbyggnaden flyttades år 1909 från skoltomten. Det var det huset som kallades Högen och låg bakom skolan. Lillstugan flyttades år 1923 från Eklunds (nuv. Hagbergs).

Ägaren då var Anders Östblom och hans hustru Anna. De hade 12 barn. Östblom brukade fastigheten till och med 1938. Sedan arrenderade han ut fastigheten med jordbruket till David och Axel Eriksson, två bröder från Älvkarleby. David var far till Stig Eriksson, som bodde ihop med Alice Persson (se Nordanrö)

År 1943 flyttade Helga och Erik Berglund från Wibyhyttan där de bott tillsammans med en syster till Erik.

De köpte fastigheten år 1948.

Logen stod en gång i början av hagen. Resterna av en vandring finns fortfarande kvar där.

Nuvarande ägare är Hans, född 1942 (son till Helga och Erik) och Agneta Berglund. De har barnen Per född 1964, Eva, född 1967 och Lars, född 1975.

Per bor kvar på gården tillsammans med hustrun Ulrika, född Brodin. De har barnen Helena född 1990, Erik född 1992 och Karl född 1998.

Per med familj bodde från början i lillstugan, men för några år sedan bytte de hus med föräldrarna, så att Hans och Agneta numera bor i lillstugan.

År 1928 byggdes den gamla ladugården och år 2001 byggdes den nya ladugården. Familjerna på gården driver jordbruk med boskapsskötsel inkl mjölkproduktion. De är för närvarande (2008) de enda i byn som har nötkreatur.

Alviken

Ältebo 3:26, Alviksvägen ??

Bostadshuset byggdes år 1905. Två år senare byggdes ladugård, stall och loge.

Jan-Erik och Anna Eriksson kom från Eltebo nr 3 (Gunnars??? lantboställe). Anna var född Nordström och kom från Emmas landboställe längs Hallarsbäcksvägen. 

År 1929 såldes fastigheten till Edvard Persson och Anna Sohlborg. Anna var syster till Folke. De fick sju barn.

Fastigheten drivs sedan många år som handelsbolag. På gården bor Erik Persson. Hans Berglund brukar för närvarande jorden. 

I Alviken finns också ett antal fritidshus, som står på arrendemark. Markägare är Kurt Andersson.

Eltebo fäbodområde

Eltebo by hade före laga skiftet 1831 ett gemensamt fäbodområde som sträckte sig söder om en linje Gocksen (Goxen) – Sotaskär till byns slut vid Hoån och Ottnaren: ”Fäbod Rödningarne”. De sex fäbodstugorna, en för varje fastighet, var samlade i en klunga vid Sotaskärssundet där det också fanns betesmark och ängar. Enligt karta från 1737 låg själva fäbodvallen insprängd i kanten på Eltebo 6’s marker. Efter laga skiftet 1831 flyttades stugorna ut till respektive fastighets marker och så småningom dog fäbodbruket ut. Det finns fortfarande spår av några av de utflyttade stugorna och en ny stuga har uppförts på platsen för de gamla stugorna (i skogen norr om 6:19, Petres jaktstuga).

Under en stor manöver i trakten 1936 byggdes den så kallade militärvägen av ingenjörtrupper. Vägen går mellan Eltebo och Sotaskär. Även en bro över sundet vid Sotaskär byggdes i samband med manövern. Brofästena finns fortfarande kvar år 2009. Bron var i mycket dåligt skick de sista åren innan den ersattes 1963. Man åkte enligt skyltningen på egen risk över den gamla bron.

Vägen från Ho/Gustafsberg fick ny sträckning från Sträckan till bron år 1964. Under bygget försvann på grund av fyllnadsmassorna en natt en del av den gamla vägen ner i Goxen till stort besvär för transporter av folk och fä. Spåren av rasmassor syns fortfarande vid Goxens strand.

Sotaskärsområdet

Petres jaktstuga alt Wihns

Ältebo 6:19, Sotaskärsvägen 23

Det nuvarande huset uppfördes 1874 av Hjalmar Petre som jaktstuga på den udde/kulle som använts som betesmark under fäbodtiden. Eventuellt användes delvis timmer som flyttades från ett hus i Eltebo till bygget. Det sägs att både Oscar II och Gustaf V övernattat i jaktstugan. Fastigheten Eltebo 6 ägdes av patronerna Petre/Hofors AB till ca1906 och Gävleborgs läns Egnahems Aktiebolag till 1921. Området runt den gamla fäboden brukades som arrende av Olof Wihn mellan 1908 och 1921 då Wihns friköpte den nybildade jordbruksfastigheten Eltebo 6:6. På 1940-talet fanns 1 häst, 5-6 kor, 4 svin och ett tiotal höns på gården.  

1962 avstyckades marken runt jaktstugan från jordbruksfastigheten Eltebo 6:6 och bildade fritidsfastigheten 6:19 med första ägare Arne och Ulla Lindelöf från Sollentuna. Därefter har fastigheten omväxlande använts för permanent och fritidsboende av först Lindelöfs och sedan av Ullas syskonbarn Per och Kristina Ryback (1983-1999) med barnen Krister, Tomas och Niklas. Glasmästare Erik Hedlund och Linda Ahlsén med barnen Ida och Tea bodde där permanent under åren 1999-2006. Sedan 2006 bor Tor och Hedvig Lindström från Stockholm där del av året.

Sigvard Anderssons hus

Ältebo 3:27, Sotaskärsvägen 20

Huset finns på generalsstabskarta rekognoserad 1895-96. Detta hus hade en stor veranda mot sjön Ottnaren och ingång från vägen. Någon vid namn Jan-Erik sålde till staten, vilket troligen var till Domänverket.

Vilka ägde/bodde här före Domänverket köpte det (när).

Huset byggdes om med vatten, avlopp och värmepanna av Domänverket för att användas som skogvaktar- och sedan skogsarbetarbostad.

Johan Andersson (Stålbo-Johan) och hans son Sigvard köpte huset 1972-73 av Domänverket. Sigvard byggde sedermera garaget på sidan av huset. Sigvard är bl a känd för att ha sålt fiskekort och mört till sportfiskare samt för att ha haft ett ont öga till myndighetspersoner..

Efter Sigvards död köptes fastigheten ca 2003 av Jörgen och Rie Dahlström med barnen Mia (född 2007) och Maia (född 2009). Familjen kommer från Hammarby. Naturvårdsavsättningar på skogen blev gjorda före köpet.

Brodins

Ältebo 6:22, Kettilsvägen 2

Huset uppfördes ca 1960 av Richard Eriksson från Hoo 4:2. Ursprunget till huset kommer från en lada från Källrönningen, där Richard en tid hade bott innan han flyttade stugan till Kettilsviken.. Hans fru Ester kom från Hammarby. År 1977 byggdes huset ut med en vinkelbyggnad och Richard och Ester bosatte sig där. De bodde kvar till 1983. Dottern Lisbeth köpte fastigheten 1978 och flyttade med maken Kjell in i huset 1986. Maken avled 1998. Då gick sonen Rickard in som hälftenägare. De bedriver skogsbruk och entreprenadarbete. Bakom huset timrades 1996 en 20 kvadratmeter stor eldpallkoja, Kettilskojan. Senare har Köket, Tjället och Kyffet tillkommit. På beställning lagas mat över öppen eld. Huvudrätten är glödstekt sill alternativt kassler.

Ältebo 6:24, Kettilsvägen xx

Det första huset på fastigheten är ursprungligen en gammal likbod från Hammarby som byggdes om till bostad av XX Ekström. Siv Andersson, född Ekström, Ältebo 1:9, var ofta som barn i stugan hos farmor och farfar. Ekströms barn ägde stugan under många år och sålde den på 1990-talet. Bland annat använde sonen Sivert och hans fru Greta fastigheten som sommarställle.

1992-1993 startade de nya ägarna André Lindberg och Annelie Wigh bygget av ett nytt hus. De sålde 1998 till av Helena Jonsson som slutförde bygget. På fastigheten bor idag Helena Jonsson och Peter Nyström med sonen Hampus (2004).

I området finns fyra fritidsfastigheter Ältebo 6:17, 6:18, 6:23 och 6:28

Rickard Eriksson köpte ”Söndret” där Lisbet Brodin på 1980-talet styckade av tre tomter varav två idag är bebyggda (Ältebo 6:25 och 6:26). Rickards son Lars-Erik Rickardsson köpte skogen mot Hoån.

Kan det stämma?? Om Rickard Eriksson var Lisbets far så kan inte hans son vara Lars-Erik Rickardsson. Lars-Erik är ju brorson till Lisbet.

Ältebo 6:20

Vid Källrönningen finns en källa och spår av en fäbod som sannolikt flyttats ut från Sotaskär efter laga skiftet 1831. Nedanför en höjd, där en lada fanns till mitten av 1960-talet, ligger den trälagda källan. Ladan flyttades till Ältebo 6:22, Brodins.

Erk-Anders fäbod 

Ältebo 3:25, Erik-Mårsvägen 9

Fastigheten innefattar fäbodstälet till Eltebo 3 (9) som flyttades ut från Sotaskär. Den ursprungliga fäbodstugan har flyttats till Hosjön i Bro utanför Storvik. En ny byggnad har uppförts och den liknar precis den gamla stugan. 

Fastigheten ägdes i början av 1900-talet av sockenspelmannen Hammarbergs Hans och efter hans död 1901 ärvdes den av sonen Johan Högblom och sedermera av hans son Gunnar Högblom, som var målare, poet, riksspelman och artikelförfattare.  

Det berättas om Gunnar Högblom att han ofta söp sig redlös. William Eriksson har skrivit ner följande händelse som inträffade kring 1930: Vid ett tillfälle hade han supit till och var framme i Solberga för att köpa ett kilopaket knäckebröd. Han förirrade sig så småningom in på kyrkogården och föll ner i en öppen grav vid kvällsskymningen. Han sov en stund, vaknade och frös, kom ihåg och trodde sig finna rätt på sitt brödpaket och lyckades till slut ta sig ur graven. Han gick hem till Sotaskär och gick till sängs i kökssoffan. Hans fru vaknade först nästa morgon och fann till sin förfäran en begravningskrans med vidhängande band med ”vila i frid” på köksbordet. Hon ruskade liv i målaren, sin man, som nu var nykter och eftertänksam. Han mindes något av kvällens irrfärder. Kransen vandrade han åter till kyrkogården med. Om han sedan plockade upp brödpaketet är obekant.

Omkring 1946 köptes fastigheten av Johan Andersson (Stålbo-Johan) med fru och sonen Sigvard. De drev minkfarm där tills de på 1970-talet flyttade till Ältebo 3:27.

Tor Eriksson hyrde sedan huset tidvis tills han på 1990-talet köpte huset på avstyckad tomt och bosatte sig där med sin sambo Sainabou Keita från Gambia, som numera bor i Gävle. Det är hon som äger den förfallna fastigheten på Forsvägen i Torsåker.

Tor Eriksson bor idag i det nu utbyggda huset med sin son Erik, född 1996.

Erik Nils fäbod

Ältebo 3:27,2

På fastigheten finns resterna av en fäbod tillhörig Eltebo sub1 (Erik-Nils) som flyttats från Sotaskär efter laga skiftet 1831. Fäboden, som är helt raserad sedan mitten på 1990-talet, hade bostad och fähus ihopbyggt och en stensatt brunn i närheten. Fastigheten såldes 1907 till Johan Högblom på Eltebo 3:25.

Erik Mårs fäbod

Ältebo 5:8, Erik Mårsvägen xx, hette tidigare Hillmans väg)

På 1940-talet bodde John Larsson, som 1946 gifte sig med Astrid från Erik Nils, med sina föräldrar på fastigheten i den före detta fäbodstugan till Eltebo 5 (Erik-Mårs). Torsten och Jenny Holmberg med barnen Maj och Bill köpte fastigheten cirka 1946. På 1950-talet flyttade de till Starkbacken i Hoo där Torsten drev hönseri. Familjen Gunnar Hillman med tre söner, Nore, Lars-Erik och Anders, flyttade sedan in. 

År 1969 såldes delar av fastigheten till Halvard Holmström och hans hustru Ingrid som fritidshus. Huset är numera permanentbostad där Halvard bor sedan Ingrid avled 1998. Den ursprungliga stugan finns kvar men har blivit tillbyggd i flera omgångar och är nu ett stort, vitt hus.  

Halvard ställde i ordning Tummen-området där det år 2009 finns ett 30-tal fritidsfastigheter avstyckade från 5:8. 

Tenmuren (??) är också ett fritidsområde som tillhör Eltebo. Var ligger det och vilka fastigheter finns där?? 

 *****   

Källor:

Muntliga källor:

Lisbeth Brodin, Olle Ericson, Stig Wihrén, Alice Persson, Margareta Hagberg m fl.

Litteratur:

Bilder från Torsåkers Fotohistoriska förening

Generalmönsterrullor från 1789-1884, Soldater i Ovansjö kompani, Hälsinge regemente.

Lantmäteriets kartor och akter

Material ur Eltebos byakista på Gammelgården i Torsåker

Material från Katarina Sohlborg, Torsåker (om invånare i Eltebo)

William Eriksson: Torsåkers Fäbodar

William Eriksson: släktkrönika 5 pärmar på Torsåkers Socken- & Skolmuseum

Gunnar Nyström: Hofors – Torsåkers skolor